: Tarzan-artikel 2: Tarzan-myten

tarzanmyten logga

Tarzan-myten är antagligen vår tids mest spridda myt; spelfilmer, TV-filmer, böcker och serier finns översatta till ett otal språk; seriemagasinen lär till och med ha slunkit in genom järnridån.

Omslagsbilden till 2:a utgåvan av "Tarzan of the Apes".

Omslagsbilden till 2:a utgåvan av ”Tarzan of the Apes”.

Mannen bakom Tarzan-myten heter Edgar Rice Burroughs. Han föddes 1875 i Chicago. Han var en något äventyrslysten figur och skulle bli militär. Han genomgick West Point-akademin och hamnade som kavallerist i ett fort i Arizona. Han lär ha försökt bli militär rådgivare i kinesiska armén.

Efter att ha tvingats lämna armén på grund av ett smärre hjärtfel hankade han sig fram på diverse småjobb. Familjen svalt och han var tvungen att hitta någon lukrativ sysselsättning. År 1911 skrev han två romaner, ”Prinsessan av Mars” och ”Tarzan, apornas son”, vilka året därpå publicerades i The All-Story.

Gimmicken med babyn, som förlorar sina föräldrar i den afrikanska djungeln och som uppfostras av en aphona, skulle visa sig vara en ganska så genial idé. Egentligen hade Burroughs endast tänkt göra två böcker. ”Tarzans återkomst” kom 1914 och i slutet av den boken får Tarzan både Jane och sin lordtitel.

Omslagsbilden till "Tarzan and the Golden Lion" (1922) är tecknad av J. Allen St. John. Han var en av de största Tarzan-illustratörerna och hans gestaltning av Tarzan kom att få betydelse för den senare serien.

Omslagsbilden till ”Tarzan and the Golden Lion” (1922) är tecknad av J. Allen St. John. Han var en av de största Tarzan-illustratörerna och hans gestaltning av Tarzan kom att få betydelse för den senare serien.

Men Burroughs fortsatte och blev mångmiljonär. Egentligen var han en klen stilist och en mekanisk intrigmakare och därtill hade han aldrig varit i Afrika, men han ägde en fantasi, som inte visste av några gränser. När han dog 1950 hade han kokat ihop 23 äventyrsromaner, 3 noveller och 2 smärre pojkböcker om Tarzan. Den näst sista romanen låg glömd i ett kassaskåp till år 1964, då den publicerades. År 1966 tillät arvingarna science fiction-författaren Fritz Leiber att skriva en auktoriserad Tarzan-roman efter filmen ”Tarzan and the Valley of Gold”.

Dessutom skrev Burroughs äventyrsromaner av annat slag, John-Carter-serien, som utspelas på Mars, Pellucidar-serien, som utspelas i jordens inre, Venus-serien och ytterligare ca 15 romaner. Av Tarzan-böckerna utgavs de 10 första i Sverige på 20-talet och 7 av dessa återutgavs på 30- och 50-talet.

Redan 1917 gjordes den första Tarzan-filmen. En herre vid namn Elmo Lincoln spelade huvudrollen. Riktig succé blev inte filmerna förrän 1940, då den 9:e film-Tarzan, Johnny Weissmüller, började klänga i lianerna. Han klängde i 13 filmer innan han blev för fet och fick dra på sig kläder och stolpa kring på markytan som Djungel-Jim.

Numera görs spelfilmer och TV-filmer om Tarzan på löpande band i Sydamerika av producenten Sy Weintraub. Men dessa filmer har ingenting gemensamt med föregångarna, knappast ens med Tarzan-myten. I huvudrollen finns en sällsynt träig, f.d. rugby-spelare vid namn Mike Henry. Fortfarande finns några trasiga kopior av 4 Weissmüller-filmer i Sverige och de dyker upp lite då och då på matinéföreställningar. Det är ”Tarzans pojke”, ”Tarzans hemliga skatt”, ”Tarzans äventyr i New York” och ”Tarzan och leopardkvinnan”.

Mike Henry som Tarzan.

Mike Henry som Tarzan.

[Texten publicerades ursprungligen i Thud nr 4 (2/1969) och återges med skribentens tillstånd.]
This entry was posted in Artiklar, Förstasidan, Senaste and tagged , , , . Bookmark the permalink.

Kommentera