:
avatar
Tusen Serier

Målet med projektet Tusen Serier är att skapa möjligheter för personer med invandrarbakgrund att mer aktivt delta i den svenska seriekulturen. Projektledaren Mattias Elftorp berättar om projektets första år.

Alltför länge har den svenska seriekulturen varit en väldigt svensk angelägenhet. De serier som getts ut i Sverige har, med några få undantag, varit gjorda av infödda svenskar och handlat om saker som i stort sett bara rör infödda svenskar. Tusen Serier kommer att ändra på det. Tusen Serier är ett koncept för dig som vill vara med och visa att det finns tusen sätt att berätta en historia, tusen håll att komma ifrån.

Det är den korta programförklaringen för Seriefrämjandets projekt Tusen Serier, som pågått i över ett år och som snart kommer att bli ett mer synligt inslag på den svenska seriescenen.

Projektledare är Amanda Casanellas och Mattias Elftorp och projektets syfte är att förändra den svenska seriekulturen och öppna den och göra den tillgänglig även för personer med bakgrund i andra länder än Sverige.

Under året har ett antal serieworkshops för framför allt ungdomar genomförts. Dessa ska lägga grunden för nästa generation genom att sprida och uppmuntra till användandet av serier som språk för att berätta sina egna historier. Projektet riktar in sig på låginkomsttagar- och invandrartäta stadsdelar framför allt i Malmö, men det kommer att spridas till fler städer under projektets andra år. Det handlar om ett långsiktigt arbete för att lyfta fram andra perspektiv än de gamla vanliga. Det handlar också om att motverka det motstånd som är tydligt för alla som dagligen måste handskas med den mer eller mindre uttalade rasism som finns i det svenska samhället. Den rasism som säger dig att du inte har något att komma med, att din röst inte är värd att lyssna på, att du inte kan, om du inte ser ut och uttrycker dig som de människor som syns och tas på allvar i medieutbudet som det ser ut idag. Tusen Serier ska öppna en väg förbi den barriären.

En av Casanellas workshopgrupper på Kontrapunkt i Malmö.

En av Casanellas workshopgrupper på Kontrapunkt i Malmö.

Inom projektet har också startats ett växande antal serieprojekt av lite äldre och mer erfarna serieskapare och konstnärer. De arbetar för närvarande med att tillsammans skapa en serie böcker på temat migration; personliga berättelser såväl som mer abstrakta tolkningar.

Vi har Amalia Alvarez’ intervjuer med papperslösa kvinnor, som handlar om hur de tagit sig till Sverige och hur de mötts av och övervunnit de problem det kan innebära att leva här utan de papper som krävs för att omfattas av välfärd och rättssäkerhet. Vi har också Aida Ghardagian som tidigare i år utkom med serie/konstboken »Sista hållplatsen«, som hon gjort med Mauritz Tistelö, och som nu ska göra en serieroman om en pojkes väg från Afghanistan till att bollas mellan olika länder och myndigheter i Europa. Eller Stef Gaines berättelse om hur hennes föräldrar, från Mexiko respektive svenska Norrland, träffades.

Raquel Lozano, i samarbete med Emre Özdamarlar, stencilkonstnären Marco Leal, bröderna Bekim och Erol Gasi och flera andra har också material på gång. Fler tillkommer hela tiden, vilket visar på det behov som finns för det här projektet. Att komma ut på den svenska seriemarknaden handlar till stor del om vem man känner, precis som det ligger till inom andra. kulturområden, och i och med Tusen Serier hoppas projektledarna kunna vidga mångfalden inom den bekantskapskrets som är den svenska seriekulturen.

Förutom de kommande serieböckerna har vi också fått se utställningar producerade av de medverkande i projektet. Som exempel kan nämnas utställningen »Väggfanzine«, som ägde rum under I Seriernas Värld i Malmö 2011 – med serier skapade i några av de workshops som ägt rum inom projektet »Jag är inte här« var en utställning på Rosengårdsbiblioteket, där Aida Ghardagian presenterade några av sina grannar i Rosengård i ett helt annat sammanhang än den vanliga mediebilden. Porträtten visades upp i guldram tillsammans med en dikt av Aida Ghardagian och Mauritz Tistelö om hur det kan vara att leva i samhällets utkant.

Bilder från »Jag är inte här«, en utställning på Rosengårdsbiblioteket i Malmö.

Bilder från »Jag är inte här«, en utställning på Rosengårdsbiblioteket i Malmö.

Ännu en utställning ägde rum i somras på Jaktpaviljongen i Malmö Folkets Park. Denna gång var det en samlingsutställning där Aida Ghardagian, Amalia Alvarez, Bekim Gasi, Stef Gaines, Yousif Akar, Amanda Casanellas, Mattias Elftorp och Emre Özdamarlar tillsammans tacklade fenomenet Dubbelmoral.

Elftorp och Casanellas är också redaktörer för festivalantologin »AltCom 2012 NO BORDERS anthology« som kommer att delas ut gratis under höstens AltCom-festival i Malmö. Även här kan vi vänta oss en stor bredd när det gäller var de medverkande serieskaparna kommer ifrån.

Håll utkik den närmaste framtiden efter vad som kommer ur Tusen Serier, det kommer att förändra det landskap som är Seriesverige.

[Texten publicerades ursprungligen i Bild & Bubbla nr 192 (3/2012) och återges med skribentens tillstånd.]

This entry was posted in Artiklar, Förstasidan, Senaste and tagged , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

Kommentera