Alone 9: Before the Midnight Child

En av de stora succéerna bland serierna i den belgiska tidningen Spirou har på senare år varit Seuls av Bruno Gazzotti och Fabien Vehlmann. Den började som följetong 2006. Av planerade 22 album har hittills elva kommit ut hos Dupuis.

Serien handlar om en grupp barn som plötsligt en dag upptäcker att de befinner sig helt på egen hand, på en främmande plats. Det är lite zombieapokalyps över alltsammans. Fast den diffusa katastrof som drabbat världen är inte exakt en zombieattack. De försöker klura ut vad som inträffat och hur de ska klara sig. Efter hand möter de en mängd andra, mer eller mindre fientliga grupper, som de måste försöka samarbeta med eller kämpa mot.

Huvudpersonerna måste samarbeta för att överleva. Var och en får bidra med sina unika egenskaper, efter sin förmåga. Kanske är den engelska översättningen Alone (även den danska Alene) inte riktigt heltäckande för det franska begreppet Seuls? De är ju egentligen inte särskilt ensamma, de här barnen. Däremot är de lämnade på egen hand. Om serien skulle ges ut av något förlag i Sverige vore ett bättre namn på serien förmodligen På egen hand eller kanske Vind för våg.

Både Gazzotti och Vehlmann har arbetat med Spirouserier. De är moderna företrädare för Dupuis/Marcinelle-traditionen. De är 2000-talets arvtagare till Franquin och Peyo. I Seuls går det emellertid betydligt grymmare och blodigare till än hos Spirou eller Johan & Pellevin.

Historierna är lika mystiska som Jean Van Hammes klassiska Thorgal-manus. Man vet inte riktigt om man ska sätta etiketten fantasy, science fiction, skräck eller action. Det är bra och överraskande. Man ska häpna när man läser serier. Man ska ibland flämta till och utropa ett: ”Men vad f***n?!” Saker som jag associerar till under läsningens gång är: Johan & Pellevin, James Bond, Thorgal och Harry Potter. Jag antar att man borde tänka på Flugornas herre av William Golding och Två års ferier av Jules Verne också? Jag kommer definitivt att vilja läsa mer.

Det nionde engelska albumet är egentligen det elfte, men förlaget Cinebook inledde utgivningen med två dubbelalbum för att läsarna snabbt skulle komma in i Seuls-världen.

Den här serien borde för länge sedan ha kommit ut på svenska. Istället har en mängd svårälskade, oläsbara och osäljbara serier översatts och givits ut av diverse svenska förlag under de omkring tolv år som serien funnits nu. Seuls hade nog till och med kunnat attrahera den svårflörtade serieläsarkategorin BARN … och skapa lite återväxt inom serieläsarnas alltmer glesnande skaror.

Utdrag ur Alone 9.