Rudolf Petersson, 91 :an Karlssons skapare, avled den 24 april vid 73 års ålder.
Det finns väl knappast någon svensk som inte vet vem 91:an är. Den pacifistiske soldaten har funnit miljoner vänner alltsedan 1932, då ”Allt för Allas” läsare första gången såg den linluggige torparsonen Mandel Karlsson räddhågat inställa sig till tjänstgöring. 91:an flyttade snart till Levande Livet, fanns en kort period i FIB/Aktuellt och är nu bofast i Året Runt. Årliga julalbum och en egen serietidning tillhör sedan många år svenska folkets käraste läsning.
Rudolf var mycket blygsam och tillbakadragen och vågade knappast själv tro på 91:ans enorma succé. Det var ett av hans största glädjeämnen på senare år att serien kunde fortsätta, även sedan han själv tvingats lägga ner den skolstålpenna, som han fann bäst lämpad för sin karaktäristiska stil. På torpet i Ytterenhörna tillbringade Rudolf och hans konstnärlige arvtagare, Nils Egerbrandt, många dagar med att diskutera 91:ans framtida öden.
Rudolf Petersson.
Trots att serien var parodisk, var Rudolf mycket noga med att miljö och detaljer alltid måste vara äkta. Alla huvudfigurer i serien har funnits i verkligheten, såsom den tedde sig för Rudolf då han 1918 muckade från I 16 i Halmstad.
I USA fick Rudolf upp ögonen för det kommande mediet serier och efter 10-talet år där beslöt han att vända hemåt igen för att försöka sig på serieteckning. Försöket slog som alla vet mera väl ut än vad han vågat hoppas och det inte bara med 91:an. Under 12 år, eller så länge han orkade, tecknade han också serien ”Hjälpsamma Jönsson”, där den nyfikne kamrer Jönsson ständigt hade trubbel med världens fulaste hembiträde Hulda och sin lika ständigt panke morbror från Amerika.
I slutet på 30-talet köpte Rudolf sitt vänliga lilla torp i Ytterenhörna där han tillbringade fritiden med att bygga en mur och ett litet observatorium. Han berättade också gärna om sin fina samling av gamla lås och särskilt om dyrgriparna från medeltiden.
De talrika vännerna fann alltid dörren välkomnande öppen och Rudolfs egenhändigt tillverkade skyltar med 91:an pekade ut riktningen för att inte någon skulle villa bort sig på vägen.
Vi minns och sörjer Rudolf, men vi fortsätter att glädjas åt hans lille fredlige soldat.
91:an Karlssons utseende år 1932 och 1970. © Story House Egmont
Ovanstående artikel är hämtad ur Åhlén & Åkerlunds personaltidning ”Då&Då” nr 6/70 och återges med författarens benägna tillstånd.
