Rattes äventyr nr 1: Ratte och kidnapparna

Här har vi en äktsvensk serie i den häftigt humoristiska stilen. Tempot är högt och krockarna många. Fadäserna blir präktiga.

Mot de karikerade figurerna står verklighetstrogna kulisser från Stockholm med omnejd. Ratte är en taxichaufför som det händer saker kring. Där är flygplansaffärer, sömmerskestrejk och en poporkester på turné. Med i rutorna finns också en folkpartistisk minoritetsregering, kungen och andra s.k. kändisar.

Albumet innehåller förutom ”Ratte och kidnapparna” även ”Ratte och slipsfabriken” samt ”Ratte i folkparkerna”. Materialet har tidigare publicerats i Aftonbladet, och det var då mycket aktuellt. Nu har verkligheten förändrats, så att vi inte längre – åtminstone inte i skrivande stund – har någon ren folkpartiregering. Inte heller pratas det särskilt mycket om vare sig flygplansaffärer eller sömmerskestrejk. Den läsare som har intresse av politiska händelser får emellertid en fin uppfräschning av sitt minne i Ratte-albumet.

För den av samhällsfrågor obotligt ointresserade finns emellertid också en hel del. Det beror på att berättelsen förutom anspelningar på verkligheten och ett försiktigt gisslande av borgerligheten även har en mängd humor. Det är starka effekter och många markeringar i bubblor och onomatopoetiska ord. Samarbetet Knutsson–Jansson fungerar bra.

I några fall märker man tydligt att berättelserna först blivit publicerade på en dagstidnings söndagssida. Det brister i kontinuiteten och en del saker borde ha följts upp mera.

Mot detta skall läggas en rad positiva inslag. Det känns skönt att för en gång skull se humoristiskt samhällsengagemang. Där finns kritik inte bara av de borgerliga politikerna utan också av fackföreningsrörelsen. Ofta förekommer små detaljer som på ett satiriskt sätt skämtar med de stora allvarligheterna. Där finns välbekanta ansikten, provokativa affischer och en mängd situationskomik.

Ratte har ännu inte nått fulländning, men jag kan gott tänka mig en fortsättning av hans vilda framfart på seriesidorna.