Generic filters
Exact matches only
  • Nyheter
Lena Furberg tilldelades 2008 års Unghunden, ett specialpris för den som gjort en insats för barn- och ungdomssserier i Sverige.
  • Nyheter

Seriefrämjandets Urhundenplaketter delades i år ut vid en välbesökt ceremoni den 28 september, som en del av den traditionella seriesöndagen på Bokmässan i Göteborg. Som utdelare fungerade Dick Harrison, professor i historia och serievän.

Som meddelats tidigare så tilldelades 2008 års Urhundenplakett för 2007 års bästa originalsvenska seriealbum Anneli Furmark för hennes novellsamling ”Jamen förlåt då”. Anneli kunde tyvärr inte komma till utdelningen, utan plaketten mottogs i hennes namn av Johan Andreasson från Schibsted förlagen. Hon hade dock skickat ett tackbrev, som återges nedan.

Anneli Furmark kunde inte närvara, så Johan Andreasson från förlaget tog emot Urhundenpriset ur Dick Harrisons händer. Foto: Ola Hammarlund.

Urhunden 2008 för 2007 års bästa till svenska översatta seriealbum tilldelades norrmännen Lars Fiske och Steffen Kverneland för ”Olaf G”, en kombinerad reseskildring och biografi över den norsk-tyske skämttecknaren Olaf Gulbransson. Både Fiske och Kverneland var på plats för att ta emot sitt pris.

Lars Fiske och Steffen Kvarneland tackar för priset inom den internationella kategorin. Foto: Ola Hammarlund.

Unghunden 2008 för insatser för barn- och ungdomsserier i Sverige tilldelades Lena Furberg. Lena har tecknat hästserier sedan början av 1970-talet, och är kanske mest känd för ”Mulle: världens mesta häst” och ”Stallgänget på Tuva”.

*****
Brev från Anneli Furmark:

Umeå den 2 september 2008-10-06

Hej alla!
Jag bor i Norrland och arbetar tydligen med norrländsk realism! Det är inte något jag varit absolut medveten om, men inte mig emot. Det är roligt att få pris når man arbetat länge med något. Det är kanske extra kul när man sitter i Norrland och ritar och så tar en paus med att läsa tidningen eller kolla mejl och då verkar det som hela världens roligaste partyn och sammankomster sker någon annan stans än just i Norrland. Man får åtminstone arbetsro. Men jag skall inte klaga på min stad! Det vore dumt av mig. Här är faktiskt ganska kul, och ganska realistiskt när man ser sig omkring. Kom hit själva får ni se. Och så vill jag tacka Urhundenjuryn, och Kartago som trodde på min bok, och alla er som på något sätt figurerar i den. Hälsningar Anneli