God Child nr 8
10 september 2009 av Hans Holm Böcker”God Child” är en av de serier som jag började läsa, men släppte efter ett par volymer i ett symboliskt försök att spara pengar och utrymme.
Lyckligtvis har det inte hänt något så världsomskakande att jag – med bara volym 1–3, detta har hänt-rutan och vaga minnen av att ha skummat de övriga volymerna när de stod på recensionshyllan i botten – inte kan följa vad som sker. Den som av någon anledning börjar med volym 8 kan däremot nog bli förvirrad. Nyfiken på att läsa resten, men förvirrad.
I grunden kan man väl säga att det handlar om Lord Cain Hargreaves komplicerade förhållande till sin far (hans förhållande till sin butler Riff har blivit en smula ansträngt sedan de första volymerna också).
Nu har ”God Child” nått sista volymen och det börjar dra ihop sig till slutstrid. Drottning Victoria firar sitt sextioårsjubileum – vilket innebär att vi nu har ett faktiskt årtal (1897) och kan, om man vill, börja på en lista över de anakronismer som smugit sig in (jag har fortfarande inte kommit över ”den gamla sagan om Peter Pan” som nämndes i en av de första volymerna). I de folkmassor som samlas i London inför detta planerar organisationen Delila (ledd av den ovannämnda fadern) att ställa till kaos och genomföra en magisk ritual för att…
Ja, det skulle väl förstöra överraskningen, som i och för sig kanske inte är en överraskning för den som läst hela serien och inte heller för den mer allmänt förläste, men som bieffekt kommer stora delar av London att förstöras. Som slutkläm kommer dessutom en sista skurk vars ankomst och avslöjanden är en riktig överraskning.
Trots de ovannämnda anakronismerna emellanåt har Kaori Yuki bevisligen gjort sin hemläxa, nu med mer bibliska referenser än de tidigare volymernas visor och barnramsor, och tillräckligt för att få med en alternativ, men logisk och uppenbar, tolkning av den bibliske Kains straff.
Som sagt, ”God Child” är långt ifrån en av mina favoritserier och som vanligt tillhör jag inte den avsedda målgruppen, men den är långt ifrån dålig och för unga damer som gillar att läsa om vackra unga män i artonhundratalskostym och deras lidande kan betyget höjas både ett och två steg.
