Generic filters
Exact matches only

Fakta

Svinet Svinet
Av: Författare: Åsa Grennvall
Tecknare: Åsa Grennvall
Omfång: 200 sidor i svartvitt
Format: Inbunden, 23,5 x 18 cm, hårda pärmar
Utgivare: Ordfront Förlag
Utgivningsår: 2010
Språk: Svenska
Utgivningsland: Sverige
ISBN: 9789170375132

Svinet

Böcker

Låt mig först fastställa; Åsa Grennvall är verkligen ingen bra tecknare. Rent estetiskt är hennes serier tämligen anskrämliga och hennes valhänt framställda teckningar gör att detta album inte alls känns särskilt lockande att läsa. Det hela är faktiskt riktigt amatörmässigt. De stillasittande snackrutorna – vilka i och för sig är många i denna dialogbyggda berättelse – går väl oftast an, men så snabbt Grennvall ger sig på någon form av rörelse blir det klumpigt, fult och stelt.

Man ska emellertid inte låta sig bli alltför avskräckt av den yttre fasaden. Om man ger berättelsen en chans och tittar djupare än de ytliga estetiska kvaliteterna så är det här faktiskt ett intressant album.

I centrum står svinet själv, eller Dan som han egentligen heter, en man med oerhört kraftiga humörsvängningar och våldsamma utfall som tveklöst måste ha någon form av psykisk störning. Albumet kretsar kring hans förfärliga relationer med de stackars kvinnor som blir drabbade av hans förrädiska beteende, ett flertal olika flickvänner, ex och inte minst hans egen mor. Dessa kvinnor har också mer eller mindre allvarliga psykiska problem, om inte annat så får de det på grund av honom, och det hela resulterar i en djupt dyster berättelse där man som läsare lider med alla stackars satar och känner sig illa till mods på grund av deras obehagliga psykiska tillstånd. Många frågor ställs, i princip inga får svar. Allt är bara hemskt och jobbigt.

Åsa Grennvall är en van serieberättare och med ”Svinet” lyckas hon skapa en berörande historia med fängslande karaktärer. Hon vill åstadkomma ett genuint obehagligt seriealbum och lyckas med det, man känner med personerna och efter att man läst igenom albumet stannar det kvar länge. De välskrivna och fängslande dialogerna (moderns monolog i slutet är fantastisk), känslan av obehag, den intressanta berättelsen och de mörka levnadsödena är inget som lämnar en i första taget.

De starka skildringarna är egentligen en fyra, men de oerhört amatörmässiga teckningarna drar ned helhetsintrycket ett snäpp.