Sätt att se: Skillnaden mellan att vara nöjd och att bara nöja sig
1 augusti 2011 av Niklas Johnsson-Näslund Böcker ”Sätt att se” är Niklas Askers första egna seriebok. De första idéerna till den fick han någon gång sent 2003, tidigt 2004. Våren 2008 var boken klar för publicering och 2009 kom den ut för första gången och det på det amerikanska fölaget Top Shelf Productions. Då på engelska och under namnet ”Second Thoughts”. ”Sätt att se” är alltså på intet sätt någon ny produktion av Asker utan bara en översättning av den amerikanska utgåvan, som för övrigt finns recenserad i Bild & Bubbla nummer 3/2009.Kortfattat handlar boken om minnen och längtan efter något nytt samt hur ett kort möte ibland kan ha stora effekter på ens liv. På Stansteds flygplats i London sker just ett sådant litet möte mellan bokens två huvudpersoner Jess och John och två parallella historier vävs samman. Den ena om författarinnan Jess som kämpar med sin kommande bok och kreativa ångest, hon skriver på en roman vars handling vävs in i hennes eget liv eller om det är tvärt om. Den andra om fotografen John som flyr från sitt förflutna. De söker efter svar på frågan om de kunnat göra någonting annorlunda, på hur saker kunde ha varit istället för att hitta nya sätt att se på sitt liv, att ge saker och ting en andra chans.
Niklas Asker tecknar med en realistisk teckningsstil och använder mycket tusch som bidrar till att förstärka huvudpersonernas ensamhet och längtan efter något som de inte har hos sig just då. Det enda som drar ner betyget lite är hans svårighet att variera ansiktsuttrycken. Visst, det är inte alltid lätt att teckna ansikten och alla tecknare har sin akilleshäl när det gäller den anatomiska biten, men Niklas är en duktig tecknare och tillsammans med bildkompositioner och skuggningar blir det väldigt bra. Även sidlayouten är snygg och ger ett bra flyt i berättelsen, vilket är viktigt i den här historien där dialogen fått ta ett steg tillbaka till förmån för bilderna.
Det här är som sagt en visuell historia och bilderna lägger grunden till att allt tycks flyta runt i ett slags melankoli, lite återhållsamt och tillbakalutat, vilket gör att historien kanske inte berör så som den kanske borde. Å andra sidan så är ”Sätt att se” bara en realistisk ögonblicksbild av två unga människors liv, som även om man kliver rakt in i den har en början, ett slut och en historia däremellan. Det behöver kanske inte alltid beröra för att det ska vara bra och intressant, det kan vara skönt att kunna få ta del av någon annans värld utan att det skall vara spektakulärt, något galet äventyr eller ångestfylld övergång från tonår till vuxenliv. Ibland räcker det vardagliga gott och väl till. Boken tar slut, men livet för de här människorna fortsätter och kanske har de funnit vad de söker.
