Min Häst julalbum 2010
16 mars 2012 av Niklas Johnsson-Näslund BöckerMin Hästs julalbum 2010 består av Mulleserier och två stycken tecknarskolor. En om att lära sig teckna Mulle och en om att teckna hästar i största allmänhet. För den som inte känner till serien så handlar ”Mulle” om den dagdrömmande, matfriska, envisa, tjocka lilla ponnyn Mulle. Han är sin ägare Mollys största och käraste besvär, och med sin livliga fantasi sätter han fart, eller tvärnit, på sin omgivning.
Alla serierna i albumet och även tecknarskolorna är repriser från tidningen Min Häst, som även får ge namn åt detta album. Ett album som istället borde ha hetat ”Mulle” eftersom denne lille häst upptar alla seriesidorna. Jag tror faktiskt att man skulle kunna nå en bredare publik om man sålde det här albumet som det humoralbum det faktiskt är, istället för att rikta det enbart till Min Häst-läsarna. Nu är tyvärr inte Egmont Kärnan kända för att vara gränsöverskridande när det gäller könsnormer. Vilket de också fått kritik för om man lyssnat på debatten som förts under våren 2011 när det gäller några andra av deras serietidningar.
Mulles skapare heter Lena Furberg och det är även hon som ligger bakom de två tecknarskolorna. Hon är en skicklig tecknare både när det gäller realistiska serier eller som här, en humorserie. ”Mulle” tecknar hon i en enkla, klara linjer och skuggningen ligger i den överlag pastellartade färgläggningen.
Eftersom Egmont Kärnan är som de är så kommer det här albumet inplastat med en present. Presenten består av ett armband med utbytbara smycken, eller om man vill kan man ha alla på samma gång. Det är tråkigt att man inte litar på att albumet säljer sig självt, utan att man måste ta till sådana försäljningsknep för att locka små läsare, som med största sannolikhet redan är invigda.
Ett plus i kanten är dock att man nästan uteslutande tagit med serier som har med julalbumets årstid att göra. Samt även några julserier, vilket är mer än vad många andra julalbum lyckas åstadkomma.
Avslutningsvis så behöver man inte gilla hästar för att gilla det här albumet. Serierna är småroliga och teckningarna passar utmärkt till skämten och tecknarskolorna förhöjer albumet ytterligare om man vill lära sig teckna hästar.