Mamma Mu firar Kråkan

Råm och krax! Vänskap – inte alltid det lättaste, men gör livet mer trivsamt.

Ännu en av de första fyra böckerna från Rabén & Sjögrens omtalade, sedan länge emotsedda satsning på nya barnserier. Under ledning av redaktörerna Josefin Svenske och Fabian Göransson från pigga ”indieförlaget” Kolik ska anrika Norstedtsgruppens barnavdelning nu släppa en handfull volymer per säsong, med såväl välkända som helt nya figurer av både svensk och utländsk härkomst. Om allt går enligt planerna, vilket väl de flesta håller tummarna för – inklusive undertecknad!

Men jag blir konfunderad av denna utgåva. Inte för att det är dåligt, allt är professionellt förfärdigat. Men det känns lite distanserat. Icke-expressivt kroppsspråk med tanke på karaktärerna ger ett ”glapp” mellan vad som sägs och hur det ser ut. Jag har tidigare mest hört Mamma Mu i radio och något av magin förloras på vägen in i barnserierna. Detaljmängden i Sven Nordqvists bokillustrationer har också reducerats genom den förenkling som kanske är nödvändig i överföringen till små serierutor.

Sedan undrar jag varför man gömmer serietecknare och färgläggare i en kolofontext ingen läser, istället för att ge dem kredd på omslag och titelsida. Ogeneröst, även om jag förstår marknadstänket i att fronta störst med kändisarna/skaparna Wieslander och Nordqvist – trots att det ingenstans framgår vad de faktiskt bidragit med i denna bok!?

Ligger det månne något i kritiken från Expressens Hanna Höglund, att Rabén & Sjögren betraktar serier som blott en inkörsport till ”riktig” (det vill säga bok-) läsning. Nå, det får tiden utvisa.

[Reds. anm.: Enligt en intervju med Jujja Wieslander i Bild & Bubbla nr  203 (2/2015) har Wieslander skrivit seriemanus utifrån gamla radiomanus, medan Sven Nordquist bidragit med synpunkter på teckningar och färgläggning.]