0,04531125 dagar kvar att leva

0,0453125 år kvar att leva
Av: Lisa Bäckström
Omfång: 52 sidor
Format: A5
Kontakt: Backstrom.Lisa@gmail.com
Hemsida: Uppgift saknas

”De första tio åren tog tio år, nästa tio år tog fem år, de senaste tio åren tog ca 2,5 år … Jag har alltså ungefär 0,0453125 år kvar att leva.” Många av oss som passerat trettio-strecket kan nog fnissa/snyfta igenkännande till detta konstaterande på första sidan i Lisa Bäckströms förmodad självbiografiska fanzin. En bra inledning, med andra ord. (Jag kan dock inte låta bli att undra om inte samma skämt hade funkat minst lika bra med ett antal decimaler mindre? Åtminstone hade det blivit en lite mer läsarvänlig/begriplig titel på zinet.)

Humorn fortsätter i starkt cyniska spår, mestadels i tre-fyrarutors stripformat. Redan andra sidan slår fast att det enda bra med att vara vuxen kan vara att man får äta pizza till frukost. Inte riktigt lika allmängiltigt längre, alltså. Mer hämtpizza, öl, punk och inte minst livskris blir det på sidorna som följer, vilket med rätt undertext kan upplevas nog så intressant, även om man inte delar livsstilen ifråga. Det blir en del underhållande inblickar i huvudpersonens förnimmelser och vardag, balanserat mellan dess frustrationer och glädejeämnen. Tyvärr händer det dock med många av stripparna att den tänkta poängen inte riktigt når fram.

Som bäst fungerar det när fokuset ligger på olika sociala relationer, inte minst parrelationen som utgör ett behagligt återkommande moment fanzinet igenom. Vi lämnas med något av en cliffhanger, ett löfte om en tveklöst spännande vändning/fortsättning på livet. Eller, tja – i slutändan lämnas vi faktiskt med en strip som förmedlar hur djupt traumatiskt det är att vakna en morgon och fylla hela 31 år! Undertecknad, som ska fylla 37 om några veckor, kan bara undra: Borde min ångest möjligen vara ännu djupare än Lisas, eller … har mina 0,045 (etc) år kanske trots allt bara börjat?

Henri Gylander