Siri och vikingarna

Demervall och Nyström går i Goscinnys och Uderzos fotspår.

Det är uppenbart att Patric Nyströms och Per Demervalls nya serie om vikingaflickan Siri är ett tappert försök att göra en svensk Asterix för barn. Detta är inte första gången någon försökt göra en »svensk Asterix« med vikingar, vi minns exempelvis Urban Johanssons och Peter Geschwinds Virre Viking i tidningen Vi. Demervall och Nyström är dock proffsigare. Någon gång lyckas Demervall rentav göra typiska Uderzo-bilder. Han är expert på historiska städer i fågelperspektiv. Det reviret mutade han in redan i Röda rummet. Sannolikt har Demervall sneglat lite på den danska serien Valhall också.

Storymässigt påminner detta dock mer om Vicke Viking (Runer Jonssons barnböcker som även blev anime). Man skulle kunna säga att Siri är en kvinnlig Vicke. Det blir aldrig lika roligt som i Asterix. Men det är samtidigt orättvist att jämföra med geniet Goscinny, som hade förmågan att nå både barn och vuxna. Ett klassiskt Asterixalbum har dubbla läsnivåer: en intellektuell, referenssprängd för de vuxna och en rak äventyrsnivå för de yngre läsarna. Jag kan mycket väl tänka mig att ett barn som får Sirialbumet läst för sig tycker att det är spännande. Och roligt. För länge sedan var Nyström inblandad i det stora Röde Orm-projektet tillsammans med Charlie Christensen. Kanske kom serien Siri till för att han kände att han inte var riktigt klar med vikingatiden?