Mr Conlin and the End, Part 1

Mr Conlin and the End, Part 1
Av: William Ödman
Omfång: 44 sidor
Format: A4
Pris: Uppgift saknas
Hemsida: facebook.com/artsyfartsyoddman
Kontakt: Uppgift saknas

Låt mig börja med att säga så här; berättelser med krigstema är oftast inte min grej. Men ett par sidor in i William Ödmans berättelse ”Mr Conlin and the End, Part 1” drog dialogen och de fartfyllda actionscenerna med ett kraschande flygplan in mig, och jag fortsatte att läsa utan att lägga ifrån mig fanzinet.

Det första man möts av när man öppnar Ödmans fanzine är Mr Conlin, en krigspilot, fångad bland mörka moln i ett störtande flygplan. Mr Conlin överlever lyckligtvis kraschen och tar sig ur det förstörda planet. Han är en mager man som uppenbart har stridit i kriget under en längre tid. Han är lugn och samlad, trots at kaos utspelar sig i luften ovanför honom. I sin väska verkar han bära med sig något av största vikt, en låda med randiga varningsmarkeringar och en knapp under ett genomskinligt lock.

Teckningarna är mästerliga. Ödman fixar snygga vinklar med störtande flygplan, stilig anatomi och medryckande actionsekvenser. Serien, när den är komplett, skulle med fördel kunna ges ut som ett supersnyggt album. Personligen tror jag att den skulle passa hos Dark Horse Comics eller liknande förlag.

Enligt fanzinets källhänvisning innehåller det vissa utdrag från Dante Alighieris ”Den gudomliga komedin”, en känd italiensk dikt skriven på 1300-talet om Dantes resa genom Helvetet, Skärselden och Paradiset. Det framgår inte hur mycket av texten som är från Dante och hur mycket som är från Ödman själv, men jag gissar att det är delar av Mr Conlins monolog som är från Dante. Oavsett så smälter ord och bild bra ihop och kompletterar varandra, från den mörka svärtan till den aningen gammeldags engelskan, och skapar en visuellt snygg berättelse att följa.

Ödman själv skriver på fanzinets baksida att berättelsen först och främst är en berättelse om att förlora kampen mot depression. Där detta fanzin slutar ser jag fortfarande en strimma av hopp, men jag gissar på att Mr Conlin kommer att sjunka djupare i mörkret i framtida serier.

Fanzinet i sig är tyvärr lite slarvigt beskuret på vissa ställen och skapar små vita kanter på den annars svarta inlagan. Vissa bilder är också då och då aningen för mörka, vilket gör det lite svårt att se exakt vad det är som händer på sidorna. En liten fix med kontrasterna här och där, och separera karaktärerna lite mer från bakgrunden i vissa fall, skulle göra serien tydligare och mer lättläst vilket hade gjort underverk för seriens första intryck.

Eftersom fanzinets titel innehåller orden ”Part 1” så antar jag att det kommer en fortsättning, och jag personligen är väldigt sugen på att få läsa mer. Kanske kommer jag att få veta vad den lilla lådan som Mr Conlin bär med sig i sin väska är och varför den är så viktigt för honom?

Anette Bengtsson