När den här tidningen kommer ut har det just varit val. Hur det gick kan vi i dagsläget bara ana, men när du läser detta är det alltså fyra år tills vi som väljare får tycka till igen. Politiken är dock ständigt närvarande i seriernas värld. Det kan handla om att tydligt stödja en linje genom att skämta om motståndarna i en mer eller mindre politisk tidskrift, eller mer subtilt genom att låta figurer i något som till det yttre ser ut som en action- eller äventyrsserie ha åsikter som hyser ett stort mått av politisk sprängkraft. Men kopplingen mellan politik och serier kan även vara hur det ser ut i kultursektorn, vilka möjligheter har serieskapare i dagens Sverige att utföra sitt arbete?
Vi ställde, i syfte att få reda på detta, tre frågor till samtliga partiers kulturpolitiska talespersoner:
- Hur viktar ni tecknade serier i er kulturpolitik? Prioriteras konstformen i någon utsträckning?
- Vad är er ställning till offentligt stöd för kulturarbetare, -föreningar och -tidskrifter?
- Kan du berätta kort om din syn på tecknade serier, och egna upplevelser med konstformen?
Socialdemokraterna
Gunilla C. Carlsson, vice ordförande i riksdagens kulturutskott
1. Vi tycker läsning i alla dess former är viktigt – inte minst för barn. Vi har under mandatperioden prioriterat satsningar på bibliotek och läsning.
2. Vi tycker det är viktigt med offentligt stöd för de kulturellt yrkesverksamma och har flera förslag i vårt nya kulturpolitiska program som till exempel att öka antalet stipendier och göra dem sjukpenninggrundande och stödja kulturarbetarnas fackliga organisationer och intresseorganisationer på kulturområdet i deras arbete för rättvisa ekonomiska villkor och arbetsförhållanden.
Under mandatperioden har vi gjort flera saker för att stärka kulturen: 2018 gjordes den största höjningen av kulturbudgeten någonsin, med 745 miljoner kronor. Vi har ökat stödet med en miljon kronor till kulturtidskrifter, höjt bidraget till scenkonstallianserna med 20 miljoner kronor, höjt biblioteksersättningen 2017 till 14,8 miljoner kronor till biblioteksersättningens grundbelopp. I vårbudgeten 2018 anslogs 50 miljoner kronor till bokinköp i förskolan, 250 miljoner kronor per år i en satsning för stärkta bibliotek i hela landet 2018–2020 samt stärkt stöd på 115 miljoner kronor per år till det fria kulturlivet, bland annat arrangörs- och kulturföreningar.
3. Jag tycker tecknade serier är en rolig form av litteratur som kombinerar text och bild, och som utvecklats väldigt mycket. Jag läste Bamse som barn, jag tyckte om den serien för att han stod upp mot orättvisor, men han såg också något gott i alla – både människor och djur. En författare som skriver serier för vuxna som jag gillar är Liv Strömqvist.
Moderaterna
Foto: Fredrik Wennerlund
Olof Lavesson, kulturpolitisk talesperson
1. Tecknade serier är en viktig konstform och en vital del av svensk kultur. Konstformen är särskilt intressant i sin mångfasettering då den inkluderar såväl berättelser för barn, nöjen, vass politisk satir, humor och bildning. Seriekonsten agerar i hög utsträckning även inom den privatfinansierade kulturen. Grunden för Moderaternas kulturpolitik är inkludering, och att kulturen är både den offentligt, privat och ideellt drivna.
2. Moderaterna vill forma en modern och inkluderande kulturpolitik. Staten skall stödja men inte styra. Kulturstöd ska vara utformat så att det är rättvist och omfattar alla konstformer.
3. Som de flesta andra så är jag uppvuxen med serier i olika former. Det jag tycker är spännande de senaste åren är hur seriekonsten har stärkts i både roll och status. Som malmöbo påminns man ständigt om detta, vi är ju på något sätt den svenska seriekonstens huvudstad.
Sverigedemokraterna
Aron Emilsson, kulturpolitisk talesperson
1. Sverigedemokraterna har i dagsläget ingen särskild politik för just serietidningar. Vi är beredda att titta närmare på serierelaterade frågor i framtiden.
2. Det är en bred fråga, men generellt anser vi att samtidskulturen i den mån det är möjligt, i högre grad ska stå på egna ben. Vi har sänkt stödet till kulturtidskrifter något under mandatperiodens gång. Generellt är Sverigedemokraterna mycket positiva till föreningslivet, bland annat stärker vi stödet till icke-statliga kulturlokaler.
3. Som barn prenumererade jag på såväl Kalle Anka som Fantomen och jag har vid varje jul fått en 91:an i julstrumpan som tradition. Under sommaren har det under tidigare år alltid varit en trevlig sommarkänsla att köpa något sommarnummer av en serietidning med lite längre serier och pyssel på väg ut i skärgården.
Miljöpartiet
Niclas Malmberg, riksdagsledamot, ledamot Kulturutskottet
1. Någon viktning mellan olika konstformer gör vi inte politiskt, men Miljöpartiet värnar om förutsättningarna för konstens föränderlighet. Stöd till kultur och konst får inte ha konserverande strukturer, utan ska gå att förändra så att de kan fånga in nya konstformer och riktas mot de områden som behöver stöd.
2. Miljöpartiet menar att det måste finnas ett starkt offentligt stöd till konstnärer och kulturarbetare. Med en grön kulturminister har Sverige också fått den starkaste kulturbudgeten någonsin. Nästa mandatperiod vill vi stärka förutsättningarna för konstnärer ytterligare, bland annat genom att göra konstnärsstipendier pensionsgrundande och fortsätta stärka stödet till kulturtidskrifter.
3. När jag växte upp (på slutet av 70-talet och i början av 80-talet) var serietidningar vad dataspel är för många barn idag – det där som man ägnar fritiden åt men som föräldrarna vill att man ska lägga undan, för att istället komma ut och röra på sig. Med en serietecknande bror (Hansson och Karlsson i världsrymden) har jag inblick i det omfattande arbete som ligger bakom en tecknad serie. Jag uppskattar hur tecknade serier i dag i så stor utsträckning riktar sig mot vuxna läsare, bland annat i form av bredden av politisk sarkasm och vardagsbetraktelser. I många dagstidningar är serierna ett huvudnummer för mig!
Centerpartiet
Per Lodenius, kulturpolitisk talesperson
1. Centerpartiet prioriterar ett fritt och tillgängligt kulturliv där alla får skapa och ta del av olika kulturformer, tankar om livet och samhället vi lever i. Det gäller i högsta grad också tecknade serier som konstform. Tecknade serier är en konstform som många, unga och gamla, uppskattar och kan ta del av. Digitaliseringen torde innebära nya möjligheter att nå ut med tecknade serier till en ny publik runt om i landet.
2. Kultursverige består av många kompetenta småföretagare och engagerade ideella föreningar. Konstnären, serietecknaren eller slöjdhantverkaren som har en enskild firma eller bygdegården som visar digitaliserad film bär alla upp den tillgängliga kulturen i vårt land. Dom måste ges rätt förutsättningar att försörja sig och bedriva sin verksamhet.
Vi tror starkt på de ideella organisationernas kraft i samhället. Vi vill underlätta för det ideella engagemanget runt om i landet, bland annat genom att ge avdrag på skatten för de personer som skänker pengar till ideella föreningar så de kan bedriva sin verksamhet.
Vi vill att stödet till kulturtidskrifter ska finnas kvar. Utöver det så vill vi att skatten på digitala medier ska sänkas så att den blir samma som på papperstidningar.
3. Jag är knappast någon finsmakare när det gäller serier men en perfekt fredagskväll för mig är ett nytt nummer av Pondus och en kall läsk. Tecknade serier är annars en spännande konstform som har utvecklats mycket och har en stor bredd. Här har jag sett flera exempel på hur den tecknade serien och dess estetik kan användas för allt från underhållning till information och historiekunskap. I Sverige har vi också en nutida utveckling kring serietecknande som jag tycker är viktig att lyfta fram, liksom historia kring både serietecknande, politiska tecknare och satirtecknare.
Vänsterpartiet
Vasiliki Tsouplaki, riksdagsledamot, ledamot Kulturutskottet
1. Vi har ingen särskild politik för tecknade serier men ser positivt på konstformen. Tecknade serier ingår i vår bild- och formpolitik. Vi lägger regelbundet förslag i riksdagen där vi särskilt lyfter bild- och formkonstnärernas villkor. Vi vill bland annat inrätta en fond för unga konstnärer och säkra tillgången till konstnärsateljéer med rimliga hyror runt om i landet.
2. Den nuvarande kulturarbetsmarknaden innebär att många kulturskapare befinner sig i en osäker frilanstillvaro. Inte sällan hamnar de utanför de vanliga försäkringssystemen och får mycket låga eller inga ersättningar vid arbetslöshet eller sjukdom. Bild- och formkonstnärerna har ofta de lägsta och mest osäkra inkomsterna av alla konstnärsgrupper. Professionellt verksamma kulturskapare måste ha möjlighet att leva på sitt kulturskapande under rimliga förhållanden. För det krävs bland annat att de får en bättre ersättning för sitt arbete, att fler får fast anställning på kulturinstitutionerna och att socialförsäkringarna anpassas efter den verklighet som de frilansande kulturskaparna lever i. En central del av vår kulturpolitik är stöd till ideella organisationer och tidskrifter inom kulturområdet.
3. Jag tycker mycket om konstformen och har läst serier hela livet. De första minnena är från Bamsetidningarna, sedan blev det mer sport i form av Center och Buster. I de senare tonåren var det Svenska Mad som gällde. Biblioteket i Morgongåva där jag var stammis hade ett med mina mått bra utbud av serier. Tyvärr blir det inte lika mycket nöjesläsning i dagsläget men det finns många svenska serietecknare jag uppskattar.
Liberalerna
Christina Örnebjär, riksdagsledamot och ledamot i Kulturutskottet
1. Liberalerna tycker att politiken ska hålla armlängds avstånd till kulturen. I det ligger bland annat att vi inte tycker att politiker ska ha så mycket synpunkter på prioriteringar mellan olika kulturyttringar.
2. Liberalerna tycker det är viktigt med offentligt stöd till kulturen. Stödet ska syfta till att fler möter kultur av hög kvalitet, men inte styra i detalj. Minst lika viktigt som det offentliga stödet är dock att se till att politiken underlättar för kulturen att få finansiering från många håll. Ju fler finansieringskällor, desto större frihet att utmana. Liberalerna vill därför skapa goda villkor för kulturföretagande och införa skatteregler som underlättar sponsring, gåvor till och konsumtion av kultur.
3. Just tecknade serier en stor favorit, från min barndoms Bamse och Tintin till det jag konsumerar mest idag, Marvelserier och olika former av satir. Den förstärkning bilden ger, där man kan få fram nyanser med bara ett streck mer eller mindre, är fascinerade! Det är givetvis delvis ren underhållning, men det innebär också att man exempelvis i Dilbert lyckas förmedla på tre rutor sånt som annars skulle kräva sida upp och sida ner av text och ett visst mått av tolkningsarbete från den som läser. Läser för övrigt fortfarande både Bamse och Tintin med stor behållning.
Kristdemokraterna
Tove Fridman, kommittéhandläggare riksdagskansliet
Kristdemokraternas talesperson Roland Utbult
1. Vi har inte specifikt skrivit eller uttalat oss om serier i vår kulturpolitik utan håller en mer generell nivå i det vi skriver. Politiken ska inte i alltför hög utsträckning blanda sig i enskilda konstformer, det ska komma underifrån, från skaparna själva. Politiken ska skapa förutsättningar.
2. Staten har ett övergripande strategiskt ansvar för den nationella kulturpolitiken. I Kultursamverkansmodellen som alliansregeringen införde, flyttas dock tyngdpunkten för beslutsfattandet från staten ut till landets regioner. Tidigare har staten avgjort vilka regionala kulturinstitutioner som blivit berättigade till statligt stöd. Förändringen av den regionala kulturpolitiken förutsätter ett närmare samarbete mellan de olika myndigheter och organisationer som har ekonomi och/eller starka intressen i kultursamverkansmodellen.
3. Kristdemokraternas talesperson heter Roland Utbult. Roland har en långvarig relation till tecknade serier som började med Kalle Anka, Hacke Hackspett, Fantomen, 91:an Karlsson. Han har läst jättemycket serier, tycker det är fantastiskt och gjorde själv egna försök till serieteckningar i sin ungdom. Idag läser Roland nästan varje dag de små tecknade serierna i dagspressen. Även den politiska satiren i bildform roar. Bild och berättelse i bildform är väldigt fascinerande, tycker Roland Utbult.
Feministiskt Initiativ
Mikaela Sundin, på vägnar av FI:s kulturutskott
1. Vi går inte in så mycket på specifika kulturuttryck och konstarter i vårt politikdokument eftersom det ska vara ganska brett och generellt, men i statsbudgeten, där vi gör en rejäl uppräkning av kulturområdet och många stora satsningar, är den fria bild- och formkonsten prioriterad.
2. Fi har en omfattande politik för kulturarbetares villkor. Bland annat vill vi verka för att trygghetssystemen som pension, a-kassa, SGI och avdragsrätt reformeras och anpassas för att innefatta alla olika typer av konstnärlig verksamhet. Vi vill verka för att de fria kulturaktörernas organisationer stärks, att offentligt finansierade kulturinstitutioner och verksamheter arvoderas enligt ingångna ramavtal och att avtal tas fram för alla konstområden där det idag saknas, att tariffer och fördelningsmodeller i licenser och avtal skrivs till fördel för de som skapar innehållet och att upphovspersoners ställning gentemot industri stärks i lagen, samt att det fria kulturlivet prioriteras och medlen kraftigt räknas upp.
Fi verkar bland annat för att föreningsbidragen ska indexregleras, för att kulturredaktioner ska stärkas och för ordentliga och långsiktiga stöd till kulturtidskrifter. Ett levande, fritt och rikt kulturliv är fundamentalt för en levande demokrati, och däri spelar tecknade serier en jätteviktig roll.
[Texten publicerades ursprungligen i Bild & Bubbla nr 216 (3/2018). Webbversionen publicerades dock innan tidningen kom ut, för att sammanfalla med valet.]
