Ørkenes Skorpioner: Havbrisen & Hugo Pratt på sporet af Corto Maltese

Hugo Pratt (1927–1995) är mest känd och älskad för Corto Maltese, sjömannen som irrar jorden runt på jakt efter guld, kärlek och äventyr. Men Hugo Pratt gjorde – förstås – även en rad andra trevliga serier. Exempelvis Ann nella jungla (en djungelserie), Fort Wheeling (en västern) och El Sargento Kirk (ytterligare en västern). Ett tag gjorde han engelska krigsserier, bland annat Battler Britton åt Fleetway.

Till kategorin krigsserier får även Ørkenens Skorpioner (Gli Scorpioni del deserto) räknas, även om den inte har så mycket gemensamt med en patriotisk serie som Battler Britton. De första avsnitten publicerades i den italienska serietidningen Sgt Kirk 1969. Serien utspelar sig i Östafrika (där Hugo Pratt tillbringade delar av sin barndom) i början av 1940-talet. Den är aningen mer verklighetsförankrad än Corto Maltese (som utspelar sig före, under och efter första världskriget). Huvudpersonen här heter Koinsky. Han är polsk militär och inte fullt lika romantiskt lagd som Corto Maltese.

Jag har bara läst ett av de tidigare Ørkenes Skorpioner-albumen, Ett fort i Dankalia från 1982. Koinsky, som vi träffar på i Havbrisen, är förstås med även där. Men de bekantskaper han gör där är också ganska tillfälliga. Han traskar vidare, ensam. Varför vi ska tala om skorpioner i plural är oklart. Kanske menade Hugo Pratt att alla som kröp omkring där och hostade ökendamm på den tiden – vänner såväl som fiender – var skorpionerna?

Mellan 1982 och 1992, när Havbrisen tecknades, hann Pratts teckningsstil förändras radikalt. 1982 fanns det fortfarande lite kvar av den realistiska stil som Hugo Pratt lånade från Milton Caniff och sedan vidareutvecklade. Hugo Pratt tog den redan ganska expressionistiska stilen och gjorde den friare och förstärkte ytterligare kontrasterna mellan ljus och tuschsvärta. Både i ett sent Corto Maltese-album som Mû och i detta sena skorpionalbum är figurerna mer komiskt än realistiskt tecknade. Ibland närmar sig Pratt mer abstrakt konst. Ibland ser man inte vad serierutorna föreställer. Skarvarna mellan Hugo Pratts alltmer lössläppta stil och fordonstecknaren Guido Fugas mer strama och tyglade linjer … skaver lite.

Sannolikt var inte Milton Caniff den ende amerikanske serieskaparen som den unge Hugo Pratt stiftade bekantskap med under sin uppväxt. Parallellt med detta album har jag suttit och läst Floyd Gottfredsons Musse Pigg-serier från trettiotalet. Nästan varenda serieruta är strösslad med småkaktusar. Dessa små krukväxtkaktusar dyker även upp i Havbrisen, som utspelar sig i Etiopien. Även Corto Maltese får – smärtsamt – stifta bekantskap med dessa vassa mussepiggliknande växter när han besökte denna del av världen. I Floyd Gottfredsons Amerika finns det massor av kaktusar, men i Afrika finns det bara en vilt växande kaktussort, korallkaktus (Rhipsalis baccifera). De ser inte alls ut som Musse Pigg-kaktusar. Man ska antagligen inte förledas lita alltför mycket på Hugo Pratt när han i förordet försäkrar att allt i historien är så gott som sant och att han har mött de flesta figurerna i verkligheten. När man ska berätta en rövarhistoria är kanske en gammal serietidning en bättre källa än ens självbiografi eller en fältflora?

Högst passande att den italienska Musse Pigg-tidningen Topolino (nr 3197) år 2017 körde Pratt-parodin Topo Maltese, una ballata del topo salato, skriven av Bruno Enna och tecknad av Giorgio Cavazzano.

Nå. För att återgå till Havbrisen … Hurdant är detta äventyr? Trots att den lilla gruppen av människor som nödgas göra en ökenfärd tillsammans egentligen inte binds samman vare sig av lojaliteter till samma flagga eller av ett gemensamt etniskt ursprung lyckas de hitta vägar till samarbete, rentav vänskap. Hos alla figurer framträder efter hand mänskliga drag. Havbrisen är namnet på en bordell. Men efter ett tag döps även ett krigsfartyg om till Havbrisen.

Det är roligt, rörande, spännande och kanske även lite sorgligt. Det är bra.

Samtidigt som de ger ut Havbrisen ger danska förlaget Faraos cigarer, med Christopher Ouzman i spetsen, även ut en flott konstbok: Hugo Pratt på sporet af Corto Maltese. Eller vad man nu ska kalla det för? Det är ju delvis en biografi, även om den är mer geografiskt än kronologiskt ordnad. Seriesidor från Hugo Pratts olika serier varvas med skisser och akvareller. Det är inte bara en estetisk upplevelse utan även seriehistoriskt lärorikt att bläddra i denna volym. Boken utgör även utställningskatalog för en utställning på Kunstmuseum Brandts i Odense mellan 2019-09-27 och 2020-08-02.

Utdrag ur Ørkenes Skorpioner: Havbrisen av Hugo Pratt. © Hugo Pratt & Faraos Cigarer.