Ett anständigt zine

Traditionsenligt presenterar sig Serieskolans nya årskull sig genom ett tudelat fanzin, som släpptes lagom till Bokmässan i Göteborg. När den här recensionen ser dagens ljus är mässan redan en bra bit bakom oss, och mycket kommer att ha hunnit hända vid ritborden i det anrika Mazettihuset. Utvecklingen från dessa första, ofta något framhastade, fanzinen till vårens maffiga årsbok brukar hos många skapare vara enorm. Därmed är det också tidigt att sia vilka av dessa studenter som kommer att bli de starkast lysande nya stjärnorna på svenska seriehimlen i början av 20-talet. Men att lyfta några extra skickligt tecknade och engagerande alster från de “anständiga zinens” drygt hundra sidor känns i alla fall fullt rimligt.

© Hilda Westerberg

Serien som lämnar mig med starkast intryck är ASL av Wilma Mård – en charmigt tecknad (bortsett från kvarlämnade blyertsstreck), personlig betraktelse på tidigt utforskande av sexualiteten. Om tecknaren väljer att fortsätta på det tveklöst angelägna självbiografiska spåret som presenteras här, finns det all potential för henne att nå och beröra många.

En annan tecknarstudent med uppenbar talang för det självbiografiska är Hugo Viscovi. Hans Gå till frisören påminner stilmässigt något om klassiska undergroundserier, med läckra skafferingar och flyt i såväl bildberättandet som dialogen.

Serierna med mer fantasifull inriktning är många här, och av minst sagt varierande kvalité. Den som bäst lyckats kombinera en fascinerande fantasivärld med en stark story är Jon Högman, med sin dystra, punkiga och uttrycksfulla Andas Med Er.

Kudos även till Alma Lefvenströms Spindlar och Svampar, Julija Morgans Helvetet och Hilda Westerbergs Piller, tack vare det faktum att samtliga överraskar mig på ett eller annat positivt sätt.

Givetvis finns det många fler serier med lovvärda kvalitéer som hade förtjänat att omnämnas, men … resan för serieettor har ju som sagt bara börjat. Jag hejar på er alla, och ser fram emot både kommande fanzin och årsboken!

© Hugo Viscovi