Blake og Mortimer 27: Moloks skrig

Här sitter jag med det danska Blake & Mortimer-albumet Moloks skrig (Le cri du Moloch) framför mig. Det är ett omsorgsfullt berättat och omsorgsfullt tecknat äventyr. Teamet Defaux och Schréder (som gjorde Septimusstrålen tillsammans med Aubin) har denna gång fått förstärkning i form av Christian Cailleaux. De är skickliga på att återskapa och förvalta stämningen och stilen i de klassiska Jacobsalbumen. Som bekant har ett stort antal olika serieskapare varit inblandade i produktionen av de Blake & Mortimer-album som tillkommit efter Jacobs död. De allra flesta av dessa serier är lyckade och läsvärda.

Att den mystiska varelsen som hotar London i detta album givits namnet Molok är nog inte en ren slump. Blake & Mortimer är ju en serie som föddes i den belgiska Tintin-tidningen i slutet av 1940-talet. Där föddes, vid ungefär samma tid, även en annan serie: Alix av Jacques Martin. Ja, alla känner väl Alix, gallern som är Asterix motsats? Några hundra år före Alix och Asterix tid kämpade romarna mot punerna i Karthago. Vi känner även punerna som fenicierna. De var ett semitiskt folk som påstods ha dyrkat guden Molok som krävde människooffer. Jacques Martin snappade upp detta från Flauberts Salammbô. Riktigt var punerna började kopplas ihop med det moderna Europas judar är minst sagt oklart. Men hos Martin (se: Den etruskiska guden) är denna process fullbordad.

Senare tiders arkeologer har ifrågasatt uppgiften att karthagerna skulle ha ägnat sig åt människooffer. I själva verket, har man menat, var utgrävningarnas urnor med döda barn inte alls offer utan älskade barn som i ung ålder dött av sjukdomar eller annat och vars aska begravts i urnor enligt karthagisk begravningssed. (Mer om detta i Fenicier av Lars Westman). Martins och Flauberts fantasier hade ingen förankring i verkligheten. Ordet ”MLK”, som blev till ”Molok”, betyder troligen bara ”offer”.

Säkerligen har Dufaux suttit och läst alla de gamla serierna från Tintin-tidningens första år för att komma i den rätta mossiga och nostalgiska stämningen. Genom at välja namnet Molok åt den mystiska varelse som hotar London skapar Dufaux en lika märklig som mäktig klangbotten. En direktlänk till mentaliteten på Tintin-redaktionen upprättas. Blake och Mortimers femtiotalsengelsmän blir till romare, ädla romare i kamp mot Karthago … För att förstärka detta anslag med ”imperiets kamp” förekommer både engelska drottningen och Winston Churchill i handlingen. Man vet inte helt säkert om det är Blake & Mortimer man läser eller om det är en serieversion av tv-serien The Crown! Det är knäppt, men det funkar!

I detta album förekommer också rymdfarkoster, mystiska skrivtecken, konstiga maskiner, Lovecraft-blinkningar och lite annat. Ingen läsare blir besviken.

Ur Moloks skrig. © Cobolt