Generic filters
Exact matches only
  • Artiklar
  • Artiklar
Lasse Thyrstedt presenterar sin kommande bok om Svenska Serier, en numera klassisk tidning som kom till för att hitta nya serietalanger.

Bilden som bifogas denna text föreställer originalmålningen till omslaget på det första numret av Svenska Serier. Det är skapat av Alf Thorsjö, och den klassiska loggan är designad av Ulf Granberg och renritad av Göran Siljerud. Det är absolut ett av de finaste omslag jag vet.

Hösten 2021 börjar jag skriva på en text om tidningen Svenska Serier, som ges ut åren 1979–82. Den har alltså ingen lång karriär och utkommer dessutom endast med sammanlagt 22 nummer.

Tidningen nämns oftast, om alls, som hastigast när det skrivs om serier och jag hade hittills inte sett någon djuplodande eller analyserande text om den, vilket jag fann märkligt.

Det finns ett uttryck, typ, att om man inte hittar boken man vill läsa, så får man skriva den själv.

Jag sätter igång mitt projekt och hittar, till min förvåning, väldigt mycket material i olika vecko- och dagstidningar som tar upp Svenska Serier. Tillsammans med mängder av intervjuer växer min text. Råmanuset landar till slut på drygt 400 sidor, men efter att Ulf Granberg, tidningens redaktör när det begav sig, läst och tyckt redigerar jag ner det till mer hanterbara 300.

Min ambition är nu att under våren 2024 ge ut en bok om denna unika tidning med ett omslag i stil med det ni ser ovan. Då är det också exakt 45 år sedan det första numret av Svenska Serier kom ut.

Jag har i mitt arbete med projektet intervjuat ett drygt 50-tal personer med kopplingar till tidningen; publicerade serieskapare, refuserade serieskapare, läsare, redaktörer, Seriefrämjare, ledamöter ur Svenska Serieakademin, konkurrenter, motståndare, en professor samt Reine Brynolfsson.

Nu undrar säkert några av er som läser det här vad det är som gör Svenska Serier så speciell? Ja, till och med unik.

Jo, den innehåller endast opublicerade serier skapade av svenska, eller i Sverige boendes, amatörer. Tidningen ges ut av Semic Press, det då största serieförlaget.

Tanken är helt enkelt att hitta just nya, talangfulla serieskapare. I första hand till de etablerade serierna i stallet, som till exempel 91:an, Åsa-Nisse och Lilla Fridolf. Vid tiden finns en omvittnad oro över att den svenskproducerade serien ska dö ut. Hittar man några talanger då? Jovars.

I tidningen debuterar bland andra Charlie Christensen, Joakim Pirinen och Hasse Lindahl. Idel ädel serieadel.

En del av det unika med Svenska Serier är mixen av en kommersiellt förlagsutgiven serietidning, en facktidning och ett fanzin. Dessutom lyxigare förpackad än konkurrenterna med ett styvare omslag, så kallat ”masonitomslag”, och alltid med omfånget 52 sidor. Semic lanserar och satsar via Svenska Serier på amatörer och guidar, uppmuntrar och honorerar dessa oprövade serieskapare med ekonomiska ersättningar i proffsklass. Dessutom öppnar man dörren för unga talanger genom att slussa in dem på förlaget. Dels som tecknare av etablerade serier, dels av egna serier men också som textare, redaktörer eller formgivare på etablerade titlar.

Svenska Serier fungerar också som ett skyltfönster att synas i för att kanske även kunna ta sig in i branschen via andra entréer än den i Sundbyberg. Regelbundet redovisas snittupplagor i tidningen, det redogörs för ekonomiska kalkyler kopplade till dess framtid, det diskuteras och debatteras branschfrågor, inspireras via teckningskurser, manuskurser, ges materialtips, det publiceras artiklar om serieskapares utmaningar samt delas kontinuerligt ut allmän information från seriernas värld. Frågan är om det finns, eller har funnits, någon tidning i världen med samma upplägg? Jag tror inte det. Svenska Seriers betydelse som inspirationskälla och plattform, för alla med en dröm om att kunna arbeta som serieskapare, kan därför inte överskattas.

Boken om tidningen Svenska Serier berättar en fantastisk historia om en märklig tidning, men även om seriebranschen på 70- och 80-talet, från rekordår till vikande försäljningssiffror.

Om man har det minsta lilla intresse av serier eller seriehistoria, kommer man, hoppas och tror jag, uppskatta den! Om inte annat vill ni väl veta vad de publicerade serieskaparna använder sina generösa honorar till?

Är det så att du själv skickade in serier till tidningen? Blev du publicerad eller refuserad? Läste du tidningen? Arbetade du kanske på Semic vid tiden? Om du har en koppling till, eller minnen av Svenska Serier, hör av dig till mig på lasse.thyrstedt@hotmail.se!

Fotnot: Notera att detta projekt inte har någon officiell koppling till vare sig Bild & Bubbla eller Seriefrämjandet. Däremot tycker vi att det är ett lovvärt initiativ som vi gärna vill uppmuntra.