Framtidens arab 6: En barndom i Mellanöstern (1994–2011)
8 januari 2024 av Robert Wibeck Böcker | Recensioner En av serievärldens mest välskrivna och unika självbiografier går mot sitt slut.För er som inte vet så skildrar Framtidens arab i minutiös detalj Riad Sattoufs minst sagt bisarra uppväxt och dysfunktionella familj, med en blick som är såväl empatisk som opartisk. Vi får lära känna hans vänner och familj, med alla deras små egenheter, samt de märkliga figurer och seder som präglar varje ny plats, på ett sätt som bara går att uppleva när man är barn och ständigt nyfiken.
Den märkligaste figuren i berättelsen är också den mest inflytelserika: Riads pappa som i del 4 begick ett fruktansvärt svek mot sin familj, som de fortfarande kämpar mot. Detta gör det svårt för den nu tonårige Riad att slå sig fri och upptäcka sig själv. Allt detta måste vänta när hans mamma blir mer och mer deprimerad, hans morföräldrar åldras och hans far envisas med att dyka upp i hans tankar.
På grund av detta fortsätter Riad att vara en ganska passiv figur, vilket är frustrerande att läsa, men också något som ändras när han gradvis försöker ta kontroll över sin tillvaro och med en terapeuts hjälp konfronterar sina undertryckta känslor. Det är inspirerande att se honom kämpa och även gripande att figurer man följt så länge fortfarande kan visa upp nya sidor. Men detta är trots allt en historia om hur upplevelser kan påverka en på en nivå man inte inser förrän flera år passerat.
Och extra roligt som serieälskare är det att se Riads serieskapande bli det som löser familjens största bekymmer.
