Marcus Lindmark är tillbaka med ett nytt fotoreportage om SPX-helgen 2011.
Att rapportera från Small Press Expo (SPX), Sveriges kanske största seriehändelse i år, är ingen lätt uppgift. Programpunkterna är betydligt fler än vad en skribent kan mäkta med. Så detta ska väl mest ses som ett litet axplock. Men låt oss börja med vad SPX är för något. SPX är samlingspunkten för en mängd svenska, men även utländska tecknare, serieexperter och förlag och hålls årligen på Kulturhuset i Stockholm. Under fyra dagar mellan torsdagen den 5 maj och söndagen den 8 maj 2011 bjöds det på filmvisningar, debatter, föreläsningar, och framför allt försäljning av seriealbum och fanzin till förmånliga priser.
Under fredagen hölls en paneldebatt presenterad av tidningen Galago, med moderator Sofia Olsson om hur kvinnors situation ser ut i serievärlden. Med i panelen fanns en blandad skara kvinnliga serietecknare: Hope Larson och Shannon O’Leary från USA, Jutta Harms från Tyskland, Mari Ahokoivu från Finland, Carmela Chergui från Frankrike och svenska Sara Hansson.
Under debatten tog man upp skillnader i synen på serier i de olika länderna, hur det är att bli intervjuad som kvinnlig serieskapare och hur distributionssystemet för serier inte alltid når ut till den kvinnliga publiken.
En av de roligaste sakerna med festivalen är alla unga oupptäckta serieskapare som kommer dit och visar upp sina alster. En sådan tecknare var Fanny Niklasson Wihlborg som debuterar med vampyrserien ”Memento Vivere”. Serien, som utspelar sig i Göteborg, är inspirerad av ett levande rollspel som Wihlborg deltog i år 2004 och bygger på ”World of Darkness” rollspelsvärld. ”Det är en mörk och korrupt värld fullproppad av övernaturliga varelser”, berättar Wihlborg. Hon är självlärd som tecknare och studerar till psykolog. I serien vill hon utforska teman som mörker, monster och mänsklighet. ”Vad händer när du levt tillräckligt länge som vampyr? Kan du hålla kvar din mänsklighet eller blir du till slut ett monster?” Serien är ett pågående projekt och uppdateras varje vecka på www.mementov.com.
Vid ett annat bord sitter Gabrielle Nilsson, som är utbildad vid serietecknarskolan i Hofors och visar upp sitt mangainspirerade album ”Frost”. Själv beskriver hon albumet som ett ”äventyrsdrama med romantiska inslag”. Frost utspelar sig i en fiktiv värld där all teknik har anpassats till vintermiljö. Till exempel finns det skor som kan förvandlas till skridskor. Handlingen kretsar kring en ung man och hans relationsproblem. Serien kan även följas online på www.gabbi.deviantart.com.
Irma Eriksson är en tecknare som ursprungligen kommer från New Jersey i USA, men som bott i Sverige i många år. Sedan november 2007 tecknar hon serien ”Imy”, om en tjej som gillar rockmusik, som hon själv publicerar på sin hemsida www.imycomic.com. En udda karaktär i serien är fisken Mick som simmar runt i en kaffekanna. ”Han är inspirerad av rocksångaren Mick Jagger”, berättar Eriksson, ”eftersom han har så stora läppar”.
På festivalen gavs också flera föreläsningar, däribland ”Kampanjen befria teckningarna” som presenterades av en av Seriefrämjandets grundare och ordförande emeritus Magnus Knutsson. Med var även översättaren Simon Lundström som under den så kallade ”mangarättegången” dömdes först i tingsrätten och sedan i hovrätten för innehav av 39 teckningar (varav några dubbletter) som av rätten tolkades som barnpornografi.
Detta har upprört många serieläsare och tecknare, som nu riskerar att ses som brottslingar om de skulle rita eller råka titta på teckningar som involverar nakna barn, ungdomar eller till och med fantasifigurer som påminner om nakna barn. ”Följden blir”, säger Knutsson, ”att serietecknare bör undvika att ta upp teman som barn, ungdom och sexualitet i serier för att inte riskeras att dömas för barnpornografibrott”. Som lagen är skriven kan polisen idag gå hem till vem som helst och göra en husrannsakan för att se om där finns några olagliga teckningar. ”Det handlar inte om att ställa sig på Sergels Torg och visa teckningar”, säger Lundström ”utan du får inte ens ha en sådan här bild i din byrålåda”.
Någon som drabbats direkt av lagen är Natalia Batista, serietecknare, redaktör och ansvarig utgivare för de erotiska serieantologierna ”Swedish Comics Sin” och ”Swedish Comics Sin 2”, varav den senare släpptes nu under SPX. ”När vi gjorde den första boken satte vi en minimiålder på 16 år på våra seriefigurer, då det är vanligt att ungdomar gör sin sexualdebut mellan 16 och 18 år”, berättar Batista. Men enligt barnpornografilagen måste alla seriefigurerna vara över 18 år. ”Därför fick en av våra tecknare öka bröststorleken på en av figurerna när vi gjorde den andra boken”. Batista tillägger att hon gärna vill ta en fika med justitieminister Beatrice Ask för att ”prata lite vett med henne”. Vill du veta mer om initiativet ”Kampanjen befria teckningarna”, så kan du gå in på: www.befriateckningarna.se.
Lite annorlunda klädsel hade Evy Maroon (www.evymaroon.com) och Rasmus Wurm (www.rasmuswurm.se) som gjorde reklam för Kabaret Kroki, dit man kan åka om man vill prova på krokiteckning med burleskmodeller. ”Tanken är att man ska sitta och dricka vin tillsammans och rita av modellerna för att sedan se ett burleskuppträdande efteråt”, säger Wurm. Mer information om detta hittar du på www.drsketchy.se.