Tag mig ikke tilbage til den nat
9 december 2020 av Henri Gylander Fanzin
© Christine Reinwald
Triggervarning: våldtäkt, ätstörning, självskada, självmord. Med de orden inleds Christine Reinwalds förmodat självbiografiska, poetiska och omskakande fanzin. Och det är nog för väl att känsliga läsare varnas, då det är en både ganska explicit och känslomässigt mycket laddad skildring av våldtäkt och dess psykiska konsekvenser som serien lägger fram.
Bilderna är väl avvägda men samtidigt något skissaktiga, vilket ytterligare förstärker känslan av att vara med på plats och att se saker genom våldtäktsoffrets ögon. Mot slutet blir bilderna allt mer symboliska och skildrar på ett möjligen ännu mer drabbande sätt den tortyrliknande smärta som bearbetningen av den traumatiska händelsen innebär.
Fanzinet avslutas med en dikt vid namn Till min våldtäktsman. Jag hoppas och tror att den, tillsammans med övrigt innehåll, har bidragit till bearbetningen på ett positivt sätt. Att klara av att gestalta alltsammans i en elegant serie och att dessutom dela med sig av den är i vilket fall ett klart bevis på såväl skicklighet, styrka som mod.
