DC Goes to War & Atlas at War!
7 april 2021 av Christian Schremser Böcker Dags för en dubbelrecension av klassiska krigsserier från DC respektive Atlas, signerad Christian Schremser.Jag vet inte om det är tidsandan eller det faktum att det nästa år är 80 år sedan USA gick med i Andra världskriget som är orsaken, men återutgivningar av krigsserier verkar ha blivit på modet. Under 2021 kommer en samlingsvolym med de krigs- och kärleksserier Jack Kirby gjorde för Atlas/Marvel, och under 2020 kom dessa två böcker med krigsserier från DC och Marvel – även om den senare gjorts av en extern utgivare.
DC Goes to War är vad som på engelska brukar kallas en ”sampler”, alltså ett urval enstaka avsnitt av olika krigsserier som DC gett ut genom åren. Materialet i boken sträcker sig från 1941 till och med 2001, men fokus ligger på perioden 1958–1974. Här finns förstås DC:s mest kända ”krigshjältar” som Blackhawk, Sgt. Rock och Enemy Ace, men även mindre kända karaktärer som Madamoiselle Marie, Captain Hunter och Haunted Tank – ja, en hemsökt stridsvagn var en av DC:s karaktärer på sextio- och sjuttiotalet. De flesta av serierna i boken utspelas under Andra världskriget, bortsett från två som utspelas under Första världskriget respektive Vietnamkriget.
De olika kreatörerna är ungefär de man kan förvänta sig: Robert Kanigher, Joe Kubert och Russ Heath förekommer flitigt; Garth Ennis får representera de nyare krigsserierna och till och med Will Eisner finns med på ett hörn, fast bara som medförfattare till den första Blackhawk-serien.
Den som köper den här boken i tron att den innehåller realistiska krigsserier av EC Comics-typ kommer att bli rejält besviken; här handlar det om lättsmält action utan moraliska dilemman (möjligen med undantag för Garth Ennis bidrag). Eftersom boken återger material från sju olika decennier blir resultatet av naturliga skäl ganska spretigt. Jag blir inte riktigt klok på vilken den tänkta målgruppen är. Boken är förmodligen menad att vara en prova-på-bok för den som är nyfiken på DC:s krigsserier, men det spretiga intrycket gör att den nyfikenheten avtar snarare än ökar. Boken fungerar alltså dåligt som introduktion till genren, och som översikt känns den också i ytligaste laget.
Atlas at War! är en betydligt mer fokuserad och genomarbetad bok. Här presenteras 50 (!) historier ur Atlas Comics – sedermera Marvel Comics – krigsserieproduktion mellan 1951 och 1960, i urval av seriehistorikern Michael Vasallo. Boken är utgiven av Dead Reckoning, en underetikett till Naval Institute Press ägnad åt serieutgivning.
Atlas Comics var den allra största utgivaren av krigsserier under 1950-talet, med totalt 34 olika titlar som sammanlagt kom ut med 533 nummer. Trots detta har Atlas-serierna blivit om inte totalt bortglömda, så åtminstone rejält överskuggade av EC Comics betydligt mindre produktion (två tidningar och totalt 39 nummer). EC är numera är närmast synonymt med 1950-talets krigsserier. Vad detta beror på går naturligtvis att diskutera, men denna bok sätter hursomhelst ljus på en bortglömd period av Marvels förhistoria.
Även om Atlas/Marvel också hade sina ”krigshjältar”, som exempelvis Combat Kelly, så handlar de serier som presenteras i boken uteslutande om ”vanliga” soldaters vedermödor, ofta med Koreakriget som skådeplats. Boken ger en bra översikt över seriemediets utveckling under decenniet – det finns en markant skillnad mellan de serier som gjordes före respektive efter Comics Code – och här finns serier av Golden Age-kreatörer som Syd Shores; ”flyktingar” från EC Comics som John Severin och Jack Davis samt Stan Lee, Jack Kirby och Steve Ditko strax innan Marvel-eran inleddes.
Materialet skyggar inte för krigets brutaliteter, åtminstone inte i serierna gjorda före Comics Code. De har däremot inte samma antikrigsbudskap som EC Comics krigsserier – någon Harvey Kurtzman hade Atlas aldrig – utan detta är serier gjorda för att höja moralen hos de soldater som var den huvudsakliga målgruppen. Det är en bok som ger mersmak och i sitt förord skriver Vasallo att det finns material för ytterligare 60 volymer. Riktigt så många volymer tycker jag inte att materialet håller för – jag förutsätter att det är det bästa som presenteras i denna bok – men två eller tre volymer till ser jag gärna!
Fotnot: På skribentens egen blogg Bröd och skådespel finns en fylligare genomgång av amerikanska/brittiska krigsserier.