Folkets røst – Den samlede udgave

Folkets røst handlar om Pariskommunen, som är en sådan där mytomspunnen historisk händelse som man ”alltid” känt till, men aldrig haft någon riktigt bra koll på. Inte jag i alla fall. Poeten Arthur Rimbaud påstås ha deltagit i striderna och så vidare. François Bourgeons Kirsebærrenes blod utspelar sig några år efter att Pariskommunen föll, i en stad som fortfarande läker ärren efter våldet och terrorn.

I själva verket existerade kommunen endast under två och en halv månad (18 mars till 28 maj 1871). Inte heller det fransk-tyska kriget, som kommunen delvis sammanföll med, var någon långvarig affär. Frankrike slutade, slutgiltigt, att vara kejsardöme och blev republik. Det enade Tyskland blev kejsardöme.

På många sätt skulle man kunna se Jean Vautrins roman Le cri du peuple (1999) som det perfekta stoffet för Jacques Tardi att bearbeta för att åstadkomma ett typiskt Tardialbum. Berättelsen innehåller en deckargåta. Och han får chans att skildra ett krig, ett riktigt blodigt och skitigt krig.

Boken är, förstås, proppfull med folk. Vissa är verkliga historiska personer, andra är påhittade enbart för att befolka romanens sidor. Eller är det sant? En figur heter Tardy, men man frågar sig om han inte egentligen heter Tardi. Då blir åtminstone jag lite på min vakt. Är inte det lite ”metafiktion”? De flesta av aktörerna som är inblandade i händelserna och intrigerna är lite småonda och hjärtlösa. Den luggslitne ”hjälten” som försöker lösa deckargåtan heter Grondin. Han har suttit på Djävulsön oskyldigt dömd för mordet på sin unga skyddsling. Nu letar han efter den verklige brottslingen. Han är tvärsäker på vem det är. Men kanske är mysteriet mer komplicerat än han anar!

Parallellt med de olika figurernas öden i den av de revolutionära kommunarderna kontrollerade staden får vi även följa de historiska händelseförloppen. Vi får en historielektion (och den är inte av det särskilt lättsmälta slaget heller!)! I albumet tar sig Vautrin och Tardi vissa friheter med kronologin. De låter exempelvis Gustave Courbet arbeta med sin berömda målning Livets ursprung under Pariskommunens dagar. Som bekant tillkom detta konstverk i verkligheten år 1866.

Ursprungligen levererade Tardi detta projekt som fyra album i ett otympligt liggande format (2001–2004). Det var i det formatet som halva historien gavs ut på svenska 2015 (av Placebo). Men nu är alltså sidorna omredigerade. Men inte till normalt albumformat, nejdå, utan albumet är i det närmaste kvadratiskt (28 x 32 cm). Det har alltså klippts och klistrats en hel del. Men jag tänker mig att detta nya format är aningen mer hanterligt för läsaren. Jag vägde denna betongplatta på hushållsvågen. Vågen visade nästan 1,6 kilo. På franska väger boken tydligen (enligt Amazon) mer än 1,7 kilo.

Så för oss nordiska läsare blir det lite mer lättviktig litteratur.

Tveka ändå inte att skaffa och läsa denna serieskatt – om du är sugen på lite revolution, lite krutrök, floder av blod och lite orättvisor i Frankrike på 1870-talet. Jacques Tardi tecknar omväxlande förödande realistiskt och förlösande humoristiskt.

Utdrag ur Folkets røst – Den samlede udgave. © Tardi