Den svenska statyetten tilldelades Joanna Rubin Dranger för ”ett mångsidigt och mångårigt konstnärskap som tar avstamp i det humoristiska och det allvarstyngda”. Hon är kanske mest känd för de bästsäljande serieromanerna Fröken Livrädd & Kärleken och Fröken Märkvärdig & Karriären, men har också rönt stor uppmärksamhet för Ihågkom oss till liv, en serieroman från 2022 om släktingar som försvann under Andra världskriget.
En andra svensk statyett tilldelades Gunnar Krantz för ”sin ständiga strävan att utforska och förmedla seriemediets möjligheter och förutsättningar, som skapare, förläggare, forskare och pedagog”. Han slog igenom med Alger 1986, en serie som för övrigt vann det första svenska Urhundenpriset, och har sedan dess varit verksam som både serieskapare och teoretiker. Gunnar Krantz var med och grundande Serieskolan i Malmö 2009 och är sedan 2020 konstnärlig professor i visuell kommunikation med inriktning på teckning vid Malmö universitet.
Den internationella statyetten tilldelades François Bourgeon för sitt ”detaljrika och levande bildspråk som leder oss genom tid och rum, och med en unik förmåga att skapa serievärldar där teckningar, språk och färgläggning bildar självklara och självlysande berättelser”. För svenska läsare är han kanske mest känd för sina serier Resande med vinden, Skymningens färdkamrater och Berättelsen om Cyann.
Det delades också ut förtjänstdiplom. Det första gick till Natalia Batista från Nosebleed Studios för ”sina insatser inom svensk manga och för en hantverksmässig skicklighet som hon förmedlat i egna verk och i undervisning och uppmuntran”.
Även akademikern och författaren Robert Aman tilldelades ett diplom för ”sin forskning om hur Fantomen blev en del av det svenska folkhemmet”.
Prisutdelningen ägde som vanligt rum på bokmässan och leddes av Sture Hegerfors och Pidde Andersson. François Bourgeon skickade en filmad hälsning där han tackade sina internationella förlag, översättare och läsare.