: Captain America

captain america vinjett

En del av Marvels superhjältar har faktiskt åtskilliga år på nacken och har bara gjort comeback i mera strömlinjeformade versioner. ”Captain America” är ett exempel. Han debuterade redan 1941 i USA och var då det amerikanska försvarets nya hemliga vapen. Dessutom var och är ”Captain America” en av serievärldens mest patriotiska hjältar i sin stjärnprydda röd-blå-vita kostym som verkar vara en bit av stjärnbaneret. »Captain America» bär också alltid sin stjärnprydda sköld på vänsterarmen. Den skyddar honom mot kulor, dödsstrålar etc. och är ett effektivt kastvapen.

I början av sin karriär hade ”Captain America” en ung medhjälpare, Bucky, modellerad efter Läderlappens assistent Robin. Men Bucky försvann i ett av de sista äventyren med den tidigare ”Captain America”.

Veklingen Steve Rogers innan han blir Captain America.

Veklingen Steve Rogers innan han blir
Captain America.

Att ”Captain America” spänstigare än någonsin, kunde göra comeback efter att ha varit försvunnen i två decennier berodde på att han legat in- och nedfrusen i ett isblock och alltså inte åldrats … Han hittades förresten uppe i trakterna av nordpolen av Marvel-hjältarna The Avengers med vilka han efter att ha tinats upp lierade sig. ”Captain America” kämpade sedan under flera år tillsammans med ”The Avengers” i magasinet med samma namn och levde dessutom farligt ensam i ”Tales of Suspense” tillsammans med ”Iron Man”. Numera har ”Captain America” lämnat Avengers och är sin egen herre i sin egen tidning.

”Captain America” heter privat Steve Rogers, är blond och blåögd. Ursprungligen skulle Steve Rogers bli den förste i raden av en ny typ fanatiska amerikanska supersoldater under 2:a världskriget. En professor hade uppfunnit ett nytt serum som blixtsnabbt byggde upp även den klenaste till ett muskelberg. Rogers som på grund av dålig fysik inte blivit antagen i armén blev den förste som fick en injektion av ”muskelserumet” och förvandlades mycket snabbt till en mycket kraftfull gestalt. Sekunderna efteråt lönnmördades emellertid serumets uppfinnare och med honom dog formeln. Steve Rogers blev den ende ”supersoldaten” och i ”Captain Americas” skepnad hjälpte han sedan USA att vinna andra världskriget.

Marvels mästertecknare Jack Kirby ritade den allra första ”Captain America”-upplagan, och Kirby ritar nu åter figuren. Det är mycket intressant att jämföra och se den enorma utvecklingen på seriefronten och hur Jack Kirbys stil förändrats från 40-talets lite klumpiga och naivistiska till dagens oerhört finputsade maner. Och jämföra går det bra att göra eftersom det allra första ”Captain America”-avsnittet trycktes på nytt i Jules Feiffers intressanta och kvicka bok ”The Great Comic Book Heroes”. Dessutom förekommer varannan månad nytryck av gamla »Captain America»-äventyr i tidningen ”Marvel Super-Heroes”.

”Captain America” har fått smeknamnet ”Winghead” i Marvelkretsar och detta syftar på de små vingarna på hans blå hjälm. Förutom Jack Kirby är det emellertid en lång rad andra seriekonstnärer som tecknat ”Captain America”, bl.a. Don Heck, Gil Kane och Johnny Romita. Sistnämnde ritade ”Winghead” på 50-talet.

På motståndarsidan står ständigt en rad av ”Captain Americas” och den övriga mänsklighetens svurna fiender. Värst är demoniske Red Skull, en gammal överbliven naziförbrytare som outtröttligt försöker erövra herraväldet på jorden. Men ”Captain America” krossar naturligtvis lätt alla sådana planer även om det ibland tar flera månader (ett Marvel-äventyr kan fortsätta i nummer efter nummer!). ”Captain America” har nämligen till sitt förfogande en rad fantastiska vapen, finurliga skyddsanordningar och hisnande fortskaffningsmedel, samtliga konstruerade av geniale uppfinnarkollegan Tony Stark alias Järnmannen. Och ”Winghead” behöver faktiskt denna hjälp eftersom han inte begåvats med andra superegenskaper än sina svällande serumförstärkta muskler och sin mycket patriotiska livsåskådning.

Steve Rogers har just blivit superhjälten Captain America.

Steve Rogers har just blivit superhjälten Captain America.

[Texten publicerades ursprungligen i Thud nr 6 (4/1969) och återges med skribentens tillåtelse.]
This entry was posted in Artiklar, Förstasidan, Senaste and tagged , , , , , . Bookmark the permalink.

Kommentera