Malinda Lindmark rapporterar i text och bild från SIS 2014. I den första delen får vi stifta närmare bekantskap med bland annat mangastereotyper, ”Lilla Berlin” och Sylvain Runberg.
Om det är en enskild händelse varje år som lyckas med att samla Sveriges alla serietecknare på ett ställe så är det Stockholms internationella seriefestival (SIS). Festivalen har växt sig allt större för varje år som gått, och förutom festivalen finns numera också en mängd olika releasefester och kringaktiviteter att gå på runt om i Stockholm. I år var inget undantag och till de många satellitevenemangen hörde bland annat fredagens Galagofest på Moderna Museet.
Festivalens hjärta är dock fortfarande Stockholms Kulturhus. Som tidigare finns där den stora marknaden där serieskapare och förlag, amatörer och proffs säljer, signerar och visar upp både gamla och nya fanzin och seriealbum. Nytt för i år var att festivalen utökats med ännu en lokal med en ny scen och ännu fler försäljningsbord. Dessutom gick det utmärkt att höra på föreläsningar i foajén vid Plattan.
Det var där, i foajén, lördagen den 17 maj 2014, som mitt besök på festivalen började och det första jag fick syn på var Natalia Batista som föreläste om stereotypa karaktärer i manga. Hon redde ut skoluniformernas funktion, hur kattöron på mangaflickor kan tolkas som oskuldsfullhet och de vanligaste stereotyperna i genren harem-manga, där en tjej eller kille, som läsaren lätt ska kunna identifiera sig med, omges av en mängd figurer av motsatt kön med olika stereotypa karaktärsdrag.
Efter föreläsningen bar det vidare till det för i år nya rummet, där det på scenen pågick en intervju med serieskaparna Stina Hjelm ”Mitt dåliga samvete” och Ellen Ekman, som slagit igenom stort med den nutidsironiska serien ”Lilla Berlin” i tidningen Metro. Intervjuare var ingen mindre än serieskaparen och mångsysslaren Johanna Koljonen (”Oblivion High”). Min uppmärksamhet riktades dock snart istället mot ett bord i mitten av rummet där Sylvain Runberg och Oliver Martin signerade sina seriealbum.
Sylvain Runberg är författaren och Oliver Martin är tecknaren bakom albumen ”Den mörka sidan” del ett och två. ”Det är en psykologisk thriller för vuxna, med flera olika karaktärer som utspelar sig i nutida Japan”, förklarar Runberg på engelska när jag frågar om albumet. Han jämför albumen med filmen ”Det sjätte sinnet” från år 1999, med Bruce Willis i huvudrollen. Precis som filmen tar en oväntad vändning i slutet, tror han även att deras album kommer att överraska läsaren.
Gå vidare till del 2 av reportaget.