Original Sin
2 december 2018 av David Haglund BöckerOriginal Sin är ett Marvel-event som lovar runt men håller tunt. En rörig korsning mellan superhjälteaction och deckargåta.
Original Sin var Marvel Comics stora event 2014. Handlingen kretsade kring mordet på Uatu the Watcher och de mörka hemligheter om Marvels universum som läcker ut som en följd av detta. För den som inte vet vem Uatu the Watcher är, kanske bilden klarnar när jag berättar att han är en mystisk utomjording som sitter på månen och observerar händelser i hela multiversum utan att ingripa. Många av hans observationer av alternativa händelseförlopp finns att läsa i den klassiska serietidningen What If?.
Mördaren nöjer sig inte bara med att döda Uatu utan stjäl även hans ögon för att komma åt alla hemligheter och svek som dene har bevittnat. Superagenten Nick Fury och Avengers tar sig an fallet och hamnar snart i konflikt med en annan grupp hjältar. Utfallet blir något ingen hade förväntat sig (men som för serierna närmare de framgångsrika filmerna). Så långt den ursprungliga miniserien Original Sin nummer 0–8. Men naturligtvis stannar det inte där. Det blev också en mängd crossovers och andra spin-offs.
Orsaken till varför vi recenserar den brittiska utgåvan från Panini är att den är mer omfattande än den amerikanska samlingsvolymen från Marvel. Här har man inte bara samlat den huvudsakliga miniserien Original Sin utan även inkluderat nummer 1–5 av antologititeln Original Sins för att ge en mer heltäckande bild av vidden på eventet. Och det är en blandad kompott, detta.
Jag har läst superhjälteserier större delen av mitt liv, men till och med jag tycker att det här är en rörig, tunn och ologisk historia. Inledningen (från Original Sin nummer 0) är förvisso intresseväckande och en bra introduktion till vem Uatu är och vilken funktion han har, men sedan går det gradvis utför när den ”riktiga” handlingen drar igång. Jag brukar gilla Mike Deodato Jr:s teckningar, men inte den här gången. Det är extremt plottrigt och litet. Jag får intrycket av att han tecknat rutor separat och sedan förminskat och satt ihop dem till färdiga sidor, med minst sagt varierande resultat. Färgläggningen hjälper inte heller till.
Faktiskt är en hel del av de kortare berättelserna från antologin Original Sins riktigt trevliga, särskilt de som har en tydlig poäng (eller knorr). Men en del verkar bara sätta upp kulisser för framtida historier, och när jag aldrig får någon utdelning blir det mindre intressant för mig.
Jag brukar gilla storslagna events, men det här är inget jag rekommenderar.