Charles och Victors äventyr nr 1: Skuggorna från det okända

Det första man kommer att tänka på när man bläddrar i det här albumet är Tardis serie ”Adèle”. För både till innehåll och teckningar är ”Skuggorna från det okända” i hög grad en kopia på ”Adèle”.

Det betyder att den precis som Tardis serie knyter an till den gamla franska skräckromantiska följetongsromanen med dess vindlande intriger, mystifikationer och fantastiska effekter. Och naturligtvis utspelas den i 1910-talets Paris.

Nåväl, när man så läser albumet upptäcker man olikheterna också. Till skillnad från ”Adèle” är Winingers serie en renodlad äventyrshistoria. Den har inget av den djupare gåtfullheten, de mångbottnade ironierna och den gäckande balansen mellan parodi och allvar som Tardi laborerar med.

Kort sagt: det är en mindre märklig men antagligen mer lättillgänglig serie än ”Adèle”. Den är absolut välgjord (låt vara att intrigen kunde ha hängt ihop bättre) och Parismiljöerna är mycket stämningsfulla. Så för den som i likhet med mig tycker om den här sortens fantastiska deckarhistorier är det rolig läsning. Pierre Wininger är en talang.

Fast som konsumentupplysning kanske man bör tala om att en del av gåtorna i historien lämnas olösta till nästa album – när nu det kommer.