300

Ungefär samtidigt som storfilmen ”300” hade premiär på biografer runt om i landet utgav Egmont seriealbumet den baseras på. Frank Millers storvulna berättelse om hur 300 spartaner håller stånd mot en miljonhövdad persisk armé vid Termopyle är en våldsam historia, elegant förpackad mellan hårda pärmar.

Men även om serien tar sitt avstamp i en verklig händelse, så är inte det här en regelrätt historielektion. Miller har – givetvis – tillåtit sig att göra egna anpassningar. Som han själv uttrycker det i en intervju publicerad på Horror.com:
”It took a lot of distillation of the genuine history and I’m taking an awful lot of liberties with everything, but that’s my job. If you want reality, catch a documentary.”

Och detta förhållningssätt till det historiskt korrekta är väl helt i sin ordning. Men en del av historierevisionismen känns lite märklig och onödig. Varför ser till exempel perserkungen Xerxes inte alls ut som en perser – han porträtteras som en sönderpiercad svart man …? Diskussionsvågorna går höga på Internet. Visst är det lätt att se ”300” som en rasistisk allegori: Det rättrådiga, ädla, tappra USA som offrar sig för resten av världen i sin kamp mot terroristhorderna från öst. Och eftersom Miller själv tycks hålla till på den politiska högerkanten är detta en högst rimlig tolkning. Vi befinner oss nära det obehagligt fascistoida.

Men samtidigt: bokens spartaner framställs knappast som några dygdemönster. De har ihjäl sina egna bebisar. De plågar varandra och kräver absolut åtlydnad av auktoriteter. De bygger murar av lik och kung Leonidas deklarerar för sina män att de ska ”lämna demokratin åt atenarna”. Så skulle spartanerna stå för förnuft, rättvisa och frihet (som Leondias själv uttrycker det i sina brandtal)? Nja. Man måste nog vara oerhört mycket enögd hardcore-republikan för att hålla med om det.

Slutligen, låt oss försöka bortse från de politiska kopplingarna en stund och titta på själva berättelsen. Virtuost utfört, tjusigt designat, utmärkt översatt – men egentligen en ganska endimensionell krigsserie. Spännande och roande för stunden, men inte så mycket mer. Fast, det måste sägas: Boken är bättre än filmen!