Sök...
Generic filters
Exact matches only

Fakta

Lucky Luke – Den kompletta samlingen 2003–2007 Lucky Luke – Den kompletta samlingen 2003–2007
Av: Översättare: Per A. J. Andersson
Författare: Claude Guylouis (Den franska kocken), Laurent Gerra (Lucky Luke går över gränsen, Bröderna Dalton firar jul, Bröderna Dalton – fast i snaran)
Tecknare: Achdé
Omfång: 142 sidor i färg
Format: 22 cm x 29 cm, hårdinbunden
Utgivare: Egmont Kärnan
Utgivningsår: 2008
Språk: Svenska
Utgivningsland: Sverige
ISBN: 9789171348340
Betyg:

Lucky Luke – Den kompletta samlingen 2003–2007

Böcker

Serierna som samlats här är de första av Morris ersättare Achdé, och de två kortare har inte getts ut på svenska tidigare. Eftersom jag inte har läst ”Lucky Luke” på år och dag och serien inte heller var den stora favoriten på den tiden det begav sig finns risken att jag missar något väsentligt som en Morrisfantast omedelbart skulle reagera på.

Stilen är lik Morris, men det är kanske inte helt överraskande då det i förordet nämns att Achdé redan i femårsåldern meddelat sin avsikt att bli Lucky Luke-tecknare. (Nåja, de glimtar av hans andra serier som visas antyder att han som Lucky Luke-tecknare aktivt imiterar Morris stil.) Själva serierna är inte i nivå med klassikerna, men de drar ingalunda vanära över Morris minne och skapelse.

”Den franske kocken” kan beskrivas som en variant av en klassisk västernberättelse: en främling kommer till staden, hamnar i konflikt med dess store man och det hela leder upp till en duell på huvudgatan. Lucky Luke själv spelar bara en biroll, även om han ger viktig hjälp i ett avgörande ögonblick.

”Lucky Luke går över gränsen” utspelar sig i Quebec, även om ingen av dem är så Quebec-anknuten att den inte kunnat utspela sig någon annanstans. Placeringen är kanske mer en möjlighet till ordlekar (originaltiteln ”La Belle Province” hänvisar både till Quebec och det sto Jolly Jumper förälskar sig i) och att klämma in så många fransk-kandensiska och franska kändisar som möjligt i biroller. En del av de senare kanske tar lite väl mycket plats jämfört med sin relevans för handlingen, men det kanske är i enlighet med originalen.

I ”Bröderna Dalton firar jul” tar de tillfället i akt att kapa den julshow fängelset bjuder på. Därefter drar de i tomtekostymer ut på en kort brottsturné med gästspel av flera skurkar som inte setts sedan sina egna album.

I ”Bröderna Dalton – fast i snaran” hamnar Daltons i den föga avundsvärda positionen att välja mellan galgen och äktenskap. På egen hand hade den fått lägre betyg, eftersom den hemfaller till det lägsta inom äktenskapskomedi – fula missnöjda ragator som slår sina odugliga toffelhjältar till män – men irritationen över detta är inte så stor att den drar ner hela samlingens betyg. Det ska dock bli intressant att se om det som händer här märks av nästa gång Daltons dyker upp.