Gudrun

Gudrun är en lätt patetisk medelålders kvinna som mest går hemma och städar och drömmer om ett mera händelserikt liv. Ja, det låter inte särskilt roligt och det är det inte heller. Jag förmodar att ”Gudrun” gör anspråk på att vara en bitande satir om könsroller, men när man staplar skämtteckningar, strippar och längre avsnitt på varandra utan någon reell röd tråd blir albumet mest ojämnt. Jag vet inte vad teckningsstilen är tänkt att förmedla, men det känns bara slarvigt. Självklart kan det glimra till någon gång, men det är alltför sällan för att höja helhetsbetyget.

Bakom albumet står två radioproducenter och en konstnär, och det märks att det inte finns någon större serievana hos någon av dem. Självklart är det omöjligt för mig att säga hur det verkligen förhåller sig med den saken, men det är tydligt att det behövs mer övning när det gäller såväl berättandet som tecknandet. I alla fall om det är serier man tänkt syssla med.