Flängda favoriter

Eftersom det här är serier som publicerats på kultursidor – GT/Expressens för att vara mer exakt – känns det som att den här situationen borde finnas där någonstans, om än om ett annat medium än serier. Jag som recensent kan nämligen inte komma på något att skriva.

Inga översvallande lovord. Det kanske inte Wanloos bästa nyare verk – jag tillhör den del av hans läsare som föredrar hans äventyrsserier – men det är långt ifrån dåligt och för mig som inte följer någon av de tidningar där han regelbundet dyker upp är en ny Wanloo-bok i princip alltid en glädjande nyhet.

Ingen sågning. Det sämsta jag kan säga om den är att som all samtidskommenterande humor har en del begränsad hållbarhet.

Underhållande, men ingenting som riktigt biter sig fast, men det är å andra sidan inte mer än vad jag kräver av en god samling skämtserier och högst subjektivt. Någon annan kanske hittar ett av de skämt som kommer att få henne att skratta bara hon tänker på den resten av livet eller något han kan citera i lustiga sammanhang (”Ogar! Du har väl inte ätit upp kvällens gäst igen?”) tills kroppsskada åsamkas honom av omgivningen. Och det förra är ett mer än fullgott skäl att rekommendera ”Flängda favoriter”.