Sök...
Generic filters
Exact matches only

Fakta

Frances del 2 Frances del 2
Av: Författare: Joanna Hellgren
Tecknare: Joanna Hellgren
Formgivare: Joanna Hellgren
Omfång: 122 sidor i svartvitt
Format: 18,5 x 25,5 cm, danskt band
Utgivare: Galago
Utgivningsår: 2010
Språk: Svenska
Utgivningsland: Sverige
ISBN: 9789170375590
Frances del 3 Frances del 3
Av: Författare: Joanna Hellgren
Tecknare: Joanna Hellgren
Formgivare: Joanna Hellgren
Omfång: 152 sidor i svartvitt
Format: 18,5 x 25,5 cm, danskt band
Utgivare: Ordfront Förlag
Utgivningsår: 2012
Språk: Svenska
Utgivningsland: Sverige
ISBN: 9789170376627

Frances del 2–3

Böcker

Första albumet om flickan Frances kom 2009 och gav Joanna Hellgren en enligt min åsikt välförtjänt Urhund. Berättelsen utspelar sig i ett land som absolut kan vara Sverige under en ganska vagt definierad tidsperiod, kanske 1920-tal. När historien börjar har sjuåriga Frances just blivit föräldralös – hon har förlorat sin far i en drunkningsolycka och någon mamma har hon aldrig haft. I stället får hon flytta in i en stor stadslägenhet tillsammans med sin allt mer dementa farfar, och med sin faster Ada, som även hon motvilligt flyttat dit för att se efter honom. Frances sörjer sin far och sina lekkamrater på landet och har inte så lätt att anpassa sig, men hon har hjälp av sin livliga fantasi. Ada har sina egna bekymmer – hon är en självständig yrkeskvinna, men är också homosexuell och har just blivit övergiven av sin sambo.

”Frances del 1” var en välberättad och vältecknad historia med en hel del atmosfär, och de två avslutande delarna av trilogin fortsätter i samma stil. Dåtid och nutid vävs ihop när Hellgren berättar om Frances föräldrar i del 2, och om fadern och hans öde i del 3. Yttre handling finns det inte så mycket av, men det fungerar ändå. En anledning är att Hellgren slipat på sitt berättande ytterligare – hennes teckningar är ännu snyggare och drivet minst lika stort.

En annan, och viktigare, anledning är hennes fina personskildring. Nästan varenda liten bifigur får visa mer än en sida av sin personlighet, vilket naturligtvis gör berättelsen betydligt mer engagerande än den skulle blivit i händerna på en mindre skicklig serieskapare. Innan man vet ordet av är man helt uppslukad av Frances älskande men ostrukturerade pappas bekymmer. Man hoppas till exempel intensivt att han skall lyckas sälja åtminstone några borstar i det dystra skogslän han hamnat i, fast man vet från början att det kommer att sluta illa.

Men överhuvudtaget är Frances en ganska upplyftande historia. Det finns knappast några onda människor, bara människor som försöker ordna till sina liv efter bästa förmåga, och kärlek och vänskap är högst tänkbara företeelser. Frances själv blir större, mognar och går vidare. Det är ganska vackert.