Tempo bok 28

Nu har bok 28 i den norska albumserien Tempo landat. Även om Red Kelly-äventyret Indianopprøret lyfts fram som numrets huvudattraktion är det mindre intressant för oss svenska läsare. Den serien heter i original och i Sverige Comanche och detta äventyr ingick nyligen i ett samlingsalbum från Zoom. Det är en stabil kvalitetsserie skriven av Greg och tecknad av Hermann. I denna volym hittar man vidare en sida med André Franquins Tobben (som hette Micke på svenska) och en kort Lucky Luke-serie: Bøddelens rep.

Det viktigaste inslaget i detta nummer är dock ofrånkomligen äventyret Storkeskvadronen med Max Tailer og Smack. I övriga världen heter dessa figurer oftast Michel Tanguy och Ernest Laverdure. I Sverige är de mest kända som Jaktfalkarna, i Danmark som Luftens ørne. Detta är ett relativt tidigt äventyr från 1963, då Albert Uderzo fortfarande tecknade serien. Senare skulle Jijé ta över tecknandet.

För manus svarade Jean-Michel Charlier. Som bekant skrev Charlier manus till en mängd olika serier: Buck Danny (som gick i Spirou), Blueberry (i Pilote), Marc Dacier (Spirou), Rödskägg (Pilote) … Även några Dan Cooper-äventyr spökskrevs av Charlier, trots att dessa publicerades i Spirous konkurrenttidning Tintin. Charlier tyckte så mycket om flygning att han till och med jobbade som pilot under en period.

Max Tailer och Smack är stridspiloter i det franska flygvapnet. Max Tailer är den allvarlige hjälten. Smack är den ”rolige” sidekicken. Smack är en av de mest osympatiska hjältefigurerna i de franskbelgiska serievärlden. Inte nog med att han är vårdslös och ofta utsätter andra för risker, han beter sig även som en fullfjädrad tölp. Därtill är han kroniskt otrogen mot alla kvinnor han lyckas få ihop det med. I en serie är detta en rolig ”krumelur”, i verkligheten skulle han nog varit en psykopat. Någon invänder kanske här att han väl är en ungefär likadan figur som Sonny Tuckson i Buck Danny. Men det finns en gradskillnad mellan dessa figurer. Åtminstone i de tidiga serierna har Buck Danny nämligen två ständiga vapendragare. Vid sidan av Tuckson har han även Jerry Tumbler. Det gör att inte alla dåliga egenskaper hamnar under en och samma hatt. De blir mer utspädda och mer uthärdliga.

Den här gången blir Max Tailer och Smack förflyttade till en ny skvadron (eller escadrille på franska). För första gången får de flyga Mirage IIIC-plan. Olika modeller av Frankrikes stolthet Mirage ska sedan komma att bli deras trogna följeslagare på olika äventyr under lång tid framöver. Piloterna kämpar på med träningen för att lära sig bemästra de toppmoderna maskinerna. Naturligtvis smyger agenter, utsända av fientliga makter, omkring i snåren runt flygfältet och spionerar. Det blir ett tufft och farligt äventyr.

Vad kan vi mer säga om detta äventyr? Kanske att det är ett äventyr med en ovanligt mänsklig Tanguy? Vi får till och med träffa hans pappa. I den nyare versionen av TV-serien (som började sändas 1988) dök Smacks dotter upp och ”förmänskligade”. Men det var ju inte i serien!

För den seriöse och seriehistoriskt intresserade läsaren är denna publicering i Tempo särskilt värdefull då den har med sidorna 14, 15, 16 och halva 17 från den ursprungliga Pilote-publiceringen, som saknas både i det franska och det danska albumet! De togs bort för att äventyret skulle få plats i ett standardalbum på 48 sidor.

Man kan tänka sig att Uderzo, som slitit med alla de bedrövligt tråkiga tekniska detaljerna på flygplanen, grät lite när han såg att sidorna var bortskurna i det tryckta albumet. Den lycklige Tempo-köparen kan alltså frossa i extra många sidor med härliga flygbilder! När Jijé senare tog över serien valde han att anlita en assistent som fick teckna alla jobbiga flygmaskiner. Samma sak gjorde Hugo Pratt med alla fordon i sina serier: tåg, stridsvagnar, bilar … Och Hergé lämnade över ansvaret för flygbiten till Roger Leloup i Plan 714 till Sydney. Antingen älskar man att teckna flygplanen eller också hatar man det. Men alla älskar förstås att läsa serier om dem!

Utdrag ur Storkeskvadronen med Max Tailer og Smack. Bild: Uderzo.