Lördagen på bokmässan inleddes med att jag träffade en livs levande sjöjungfru. Eller för att vara mer exakt Linda Ågren (Mermaid Athiraa of Sweden), som uppträder professionellt som sjöjungfru i olika sammanhang. Exempelvis har hon simmat runt i akvarier tillsammans med hajar och andra fiskar i sjöjungfrudräkt. Hon har också representerat Sverige i tävlingen Miss Mermaid.
Dessutom har hon skrivit och illustrerat två böcker, Sjöjungfruns äventyr i Östersjön (2021) och den nya boken Mytiska väsen – Sjöjungfrur (2023).
”Den första boken handlar om nedskräpningen i havet, och den andra är en faktabok om sjöjungfrur från hela världen”, berättar Ågren.
Det är svårt att genomföra intervjun, för det märks verkligen att en sjöjungfru drar blickarna till sig. Många som går förbi vill stanna för att prata eller få ett foto med henne.
Sjöjungfrubok engagerade serietecknare
Vad jag tycker är mest intressant ur ett serieperspektiv är hur det hela började. Jag själv hade nöjet att träffa Ågren redan år 2009 på Bokmässan, när hon då gick(!) runt och bad olika personer att rita sjöjungfrur åt henne.
”Det har blivit 300 sjöjungfrur fram till i år”, säger Ågren. Från början var det mest hennes vänner och familj som ritade, men senare nappade många kändisar och serietecknare på idéen.
”Till exempel ritade Lasse Åberg, Johan Glans, Kim W. Andersson och han som gjort Helge …”, här avbryter hon sig och funderar. ”Helge är tecknad av Lars Mortimer kom jag på!”, berättar Ågren.
”Några kända kvinnor som tecknat är Camilla Läckberg och så har vi Caroline Graham som gjort böckerna bakom Morden i Midsomer. Även Sara Granér, Lina Neidestam, Liv Strömqvist och Åsa Ekström såklart. Och så har vi Johan Egerkrans, som gjorde en elak sjöjungfru”, minns hon. Jag lämnar Ågren till sin skara fans och beger mig in i folkhavet.
Varulvsfantasy i mangastil
Mitt nästa stopp är hos Niki Hjort som signerar sin fantasymanga Howlglint.
”Jag kom på historien när jag gick på gymnasiet och den är helt avslutad”, säger Hjort. Men serien är inte alldeles lätt att få tag i. ”Just nu är det bara försäljning på mässor”, fortsätter hon.
”Den utspelar sig i en medeltidsmiljö och handlar om Jak, som är helt normal, men som plötsligt får huggtänder och visar sig vara en varulv. Då får han veta att det finns jägare som är ute efter honom. Snart träffar han på en tjej som inte är varulv, men ändå är förföljd precis som han är. Frågan är varför?”
Norska fantasytecknare på seriescenen
Och på tal om fantasy så pågår det också på seriescenen ett samtal mellan de norska fantasytecknarna Malin Falch och Cha Sandmæl, intervjuade av Johan Unenge om deras nya serieböcker Norrsken – Portalträdet del 2 av Falch, och Drakens öga – Under attack av Sandmæl. Samtalet är egentligen både på svenska och på norska, men här har jag för tydlighetens skull valt att översätta allt till svenska.
”Varför vill ni rita fantasy?” frågar Unenge de båda tecknarna.
”Jag hatar att rita bilar och då passar en fantasivärld bra. Jag älskar också drakar och magi.”, svarar Sandmæl.
”Som fantasyförfattare behöver ni skapa hela världen, men nog krävs det väl goda kunskaper för att bygga världar och magisystem, särskilt som det kan finnas läsare som är hårda med att reglerna i er värld ska hänga ihop?”, undrar Unenge. För Sandmæl är lösningen på detta två redaktörer, som håller ordning på saker och ting.
Falchs svar är lite annorlunda. ”Jag har aldrig varit så noga med att ha ett speciellt magisystem eller språk, utan jag brukar fokusera på karaktärerna och stämningen. Att de inte bara ska bli en Peter Pan eller en Wendy”, säger hon.
Andra saker de kommer in på är vilken utbildning de gått, och hur deras arbetsprocess ser ut. Bägge två har, visar det sig, utbildat sig utomlands. Sandmæl studerade från början fine arts i Wales i Storbritannien och var från början specialiserad mot bokillustrationer. Falch studerade visual development i USA, San Fransisco, och gjorde webbserier som en hobby, men hade egentligen tänkt bli konceptillustratör innan hon började rita serier.
Vad gäller arbetsprocessen så jobbar bägge tecknarna digitalt. Sandmæl brukar först skriva ett sammandrag av historien, som hon går igenom med sina två redaktörer. Därefter visar de vad de har gemensamt med hjälp av en whiteboard. Falchs process är lik Sandmæls, men hon skriver inte ett manus och visar det inte för någon redaktör; däremot ritar hon thumbnails, ett slags bildmanus att utgå ifrån.
Sålde sista exemplaret billigt
Jag lämnar seriescenen för att se om det finns någon mer att intervjua. Då får jag syn på sista exemplaret av Junkwraith, och vid bordet sitter tecknaren själv, Ellinor Richey.
”Är den dyr om det är sista exemplaret”, frågar jag. ”Tvärtom, det är skönt att inte ta den med sig hem sen, så jag säljer den hellre billigare”, svarar Richey.
”Den handlar om en tonåring, pressen hon känner och som hon associerar med sina syskon. Det här är första boken”, säger Richey.
Hon gjorde den från början på engelska, för det amerikanska förlaget Top Shelf, men i våras (2023) kom den ut i Frankrike på det franska förlaget Ankama éditions. Så det är inte riktigt sista exemplaret om man vill läsa den på franska istället.
Kalle Anka-tecknaren Daan Jippes intog scenen
Slutligen kan jag inte undanhålla er några bilder på Daan Jippes, intervjuad av Kalle Anka-kännaren Joakim Gunnarsson, ett av de mer välbesökta framträdandena på seriescenen.
Daan Jippes är en nederländsk författare och tecknare som bland annat ritat Kalle Anka och Musse Pigg, men som också har bidragit till olika Disneyfilmer som till exempel Skönheten och odjuret, Aladdin och Bernard och Bianca i Australien.