Seriefest i Väst är tillbaka med en hel vecka med serierna i fokus, utspridd på olika städer i västra delen av Sverige, från Skövde till Trollhättan till Göteborg, för att bara nämna ett par av platserna. Och det är faktiskt fint, tycker jag, att det får vara lite utspritt, vilket ger oss serieentusiaster en god anledning att åka runt lite grann. Jag gjorde dock inte det, utan nöjde mig med att besöka seriemarknaden och lyssna på intervjun med serietecknaren Anneli Furmark som gjordes av litteraturprofessor Anna Nordenstam. Detta var en av programpunkterna på Litteraturhuset i Göteborg, under festivalens sista dag, lördagen den 21 februari 2026.

Maria Hellqvists vitsiga illustrationsprojekt Bokstavligt målat publiceras bland annat i Dagens Nyheter och på Instagram. Foto ©: Marcus Malinda Lindmark
Ett samtal med Anneli Furmark
Det blev en gedigen genomgång av Furmarks karriär, från en äldre serie i tidningen Bang till Den röda vintern (2015) som är en kärlekshistoria som utspelar sig på vintern i Norrland under 1970-talet, vidare till Gå med mig till hörnet (2020), en kärlekshistoria mellan två kvinnor över 50 år, till hennes allra senaste samling serienoveller, Kattflickan och andra berättelser (2024). Kattflickan handlar om Ylva och Danne som tappar bort varandra på en festival. Men varför följer det kattsminkade barnet med allvarlig uppsyn efter Ylva vart hon än går?
”Den är ju väldigt suggestiv. Kattflickan dyker ju upp överallt, till och med på mobilen”, säger Nordenstam.
”Ja, jag tycker inte man ska veta om Kattflickan finns på riktigt”, svarar Furmark.
”Men var det alltså på Skogsfestivalen som serien utspelar sig?”, undrar Nordenstam.
Furmark lyfter mikrofonen och svarar: “Nej, festivalen är inspirerad av Urkult, men i boken ville jag inte skriva ut det, för då blir man så begränsad av allt måste vara rätt. Men så visade det sig att det faktiskt finns en festival som heter Skogsfestivalen!”

Anneli Furmark förklarar att Skogsfestivalen i serien inspirerades av Urkult. Foto ©: Marcus Malinda Lindmark
Inspirerad av första världskriget
De fortsätter prata om Kung och Fosterland, en annan av serierna i boken, där Furmark själv är med som en karaktär. ”Ja, det är jag.”, berättar Furmark ”när jag reste tre mil från den belgiska gränsen, i franska Flandern, där det första världskriget var väldigt närvarande. I serien ville jag få fram ett pacifistiskt budskap”.
”Ja verkligen”, flikar Nordenstam in ”och den är också väldigt aktuell med tanke på de konflikter som pågår i världen nu”.
Furmark nickar instämmande: ”Ja, men samtidigt kändes som att jag sovit mig igenom historielektionerna när jag var där, men när jag kom hem lät jag mig inspireras av dokumentärer på SVT om första världskriget. Men min serie är bara på 12 sidor, så allt det kom ju inte med i den förstås.”
Förbjuden kärlek
Anneli Furmark gör också en serietolkning av teckningslärarinnan Maja Beskows dagboksanteckningar. Beskow levde mellan 1877 och 1964 i Umeåtrakten. Serien handlar om ett förbjudet kärleksmöte på järnvägsstationen i Långsele.
”Hon var den enda kvinnliga lärare i Umeå och fick kunglig dispens för att få vara det, och det var från hennes öppenhjärtiga dagböcker – där hon beskriver sin kärlek till Anna Åfeldt – som berättelsen tog sin utgångspunkt”, berättar Furmark.
Aria Lees masterprojekt
Jag kliver ut ur föreläsningssalen och hamnar i marknadsdelen av Seriefest i Väst på Göteborgs Litteraturhus. Där fångas jag av några böcker som ser ut att vara en blandning av serier och illustrerad bok. De ser nästan handgjorda ut, och det är de också! One story at a bite är ett masterprojekt av Aria Lee, student på högskolan för konst- och design (HDK), visar det sig.
”Jag tror inte att det här är varken en serietidning, en grafisk roman eller en bilderbok. Det är inte bara en konstform utan flera”, säger hon på engelska. Verket är i grunden en instruktionsbok för hur man kan använda mat för att berätta historier för barn. Det kan exempelvis vara att använda majskrokar till att bygga fantasifigurer som barnet först leker med och sedan äter upp. ”Då kan jag säga ånej, gick benet sönder, då kan vi fixa det om du äter det”, förklarar Lee.
Jag fastnar särskilt för hur hon klistrat in en öppningsbar liten lucka inne i boken. Öppnar man den döljer sig där en kort serie om hennes morfar. ”Jag ville berätta en mer personlig historia”, säger Lee och förklarar att hennes morfar ibland tog dumpstrad mat ur soporna och gav den till barnbarnen, i välvilja, men att hennes mormor inte alltid varit lika förtjust i detta.
Svenska Superserier
I ett hörn längst in hittar jag Håkan Storsaeter, som varit redaktör för flera nummer av Svenska Superserier som utkom under perioden 2004 till 2023.
”I början när tidningen startade var det fokus på att ha ett samlat forum där alla, även amatörer, skulle kunna göra superhjälteserier i en svensk kontext”, berättar han. ”Men vi har också nya nummer planerade, som ett stort tjockt färgnummer med blandade grejer.”
Tycho Brahe skildrad av Anders Worm
Slutligen får jag en intervju med Anders Worm som skrivit och tecknat den historiska serien Cassiopeias nya stjärna.
”Den handlar om två astronomer som upptäcker en ny stjärna på 1500-talet”, berättar Worm. ”Man följer Tycho Brahe, men även hans syster Sofie får en sidohistoria. Den är baserad på verkligheten, men jag har försökt att berätta den på ett roligt sätt.”
Men var det hans egen idé eller ett beställningsjobb, funderar jag. Nej, det var något han ville göra själv, visar det sig, och det har tagit tid. ”Det tog 10 år innan den blev klar”, berättar Worm. ”Mot slutet inledde jag ett samarbete med Tycho Brahe-museet i Landskrona, och där går faktiskt serien också att köpa i deras butik.”

Anders Worm har gjort Cassiopeias nya stjärna, en historisk serie om astronomen Tycho Brahe. Foto ©: Marcus Malinda Lindmark
Författarens kommentar: Denna text är AI Unplugged. AI Unplugged innebär att texten är helt skriven utan användning av AI-verktyg. Fotografierna har inte heller redigerats med AI. Däremot har kontrast manuellt justerats en aning i Photoshop av undertecknad.






