LyckoBiller

När jag inleder arbetet med att recensera ”LyckoBiller” går jag tillbaka och läser den recension jag skrev av Malin Billers albumdebut ”Billerboken” från 2005. Redan då var jag entusiastisk inför Malin Billers serier och det är jag fortfarande. Glädjande nog har Biller ha tagit sig igenom sin tidiga experimentfas och via de senaste albumen ha hittat en stil och en form som passar henne väl.

Föreliggande album är en samling seriestrippar som publicerats i diverse svenska dagstidningar som haft den goda smaken att ta in serien, som helt sonika kallas ”Biller”. Det verkar inte finnas någon övergripande handling, men huvudfiguren hänger med sedan Billers tidiga serier och kanske kan sägas vara hennes alter ego när det görs stundtals hätska utfall mot dem som förtjänar det eller mot samtida fenomen. En del strippar är bara bisarra och innehåller en del kiss-och-bajs-humor av bästa sort. Andra innehåller fina pastischer på berömda konstverk. Som synes är det både högt och lågt hos Biller.

Faktiskt så tycker jag att det är strongt av landsortstidningar att publicera en serie av den här sorten – som är både milt kontroversiell och lite oförutsägbar – men troligen så har ett årtionde av ”Rocky” ökat toleransen hos både tidningsredaktionerna och läsarna. Jag hoppas att serien ”Biller” blir så omåttligt populär att den håller sin kreatör sysselsatt i många år till.