Män är från Marstrand, kvinnor är från Ven – Samlade teckningar om relationer

I den lilla boken ”Män är från Marstrand, kvinnor är från Ven” har avståndet mellan män och kvinnor minskat, inte bara rent fysiskt utan även geografiskt. Nu har vi inte ljusår mellan oss, men det kommer ändå att vara en färdsträcka som inger respekt innan vi finner varandra. Så det är bara för oss att köpa biljett och påbörja resan från Marstrand till Ven. Eller i mitt fall från Ven till Marstrand. Det är en tankvärd och roande resa och jag måste säga att det som imponerar mest på mig är att författarna inte uppmuntrar kvinnor att avsäga sig sin egen art. Vi duger och är likvärdiga en man utan att sluta vara kvinnor i den här läsvärda boken.

Det är en skarp humor som möter oss på sidorna, men den är träffande och den behandlar framförallt den interaktion som förkommer mellan kvinnor och män på ett naturligt och trovärdigt sätt. Det är inte en sida av saken som skildras, utan vi ser två resonemang: det ena representerar det manliga tänkandet och det andra det kvinnliga. Det är inte så konstigt med tanke på att det finns två författare till verket, en manlig och en kvinnlig – det i kontrast till ”Män är från Mars, kvinnor är från Venus” som endast är skriven av en man, John Gray, och därför känns lite vinklad i sin ton. Det är kanske inte för intet som Grays verk möter mer motstånd än dessa små betraktelser som paret Berglin gjort. Paret Berglins betraktelser handlar om sex, samliv och hur vi försöker nå varandra, medan Grays bok har en ton som hela tiden talar om att han vet hur saker och ting är och känns väldigt fostrande.

Eftersom båda könen har fått en röst i ”Män är från Marstrand, kvinnor från Ven” så är det enkelt att hitta guldkorn vem du än är som läsare. Det är inte så svårt att acceptera det godmodiga men träffsäkra fingerpekandet som framlägger bevis för våra svagheter när man vet att man har en medsyster eller kanske medbroder med sig på sin sida. Det finns inget illvilligt i skämten; alla kan se att de är ärliga i sin presentation och det gör dem enkla att acceptera. Boken påminner mig lite om ”Elvis” av Tony och Maria Cronstam som jag ibland tar mig tid att läsa i Metro. Även där är det ett par som gör serien tillsammans med stor framgång. Jag tror att det är viktigt som författare att ha just den jämvikten som kommer av den typen av samarbete för att nå en acceptans hos båda könen. Det är svårare att reta sig på hur man porträtteras om man blir avbildad av sina egna.

Detta är en fin liten bok med bra humor som visar hur nära vi står varandra som man och kvinna, men även de band som finns över generationer. Från far till son eller från barn till förälder, och den har en varm ton när det kommer till familjen och dess kärna som är efterlängtad i alla fall av mig. Förr fanns det många serier som visade på hur man hade det när man väl befann sig i ett etablerat förhållande. Alla skulle vi hamna där med fru och barn och i de äldre serierna var det ofta just äkta par som figurerade i satiriska verk. Vi finner det i ”Åsa-Nisse”, ”Lilla Fridolf” och ”Kronblom”, där vi får se i ingående detalj hur ett äktenskap kan se ut om det finns ett fundamentalt fel på en av parterna. Idag är det vanligare att man ser en ensam storstadssingel som tar sig genom en labyrint av sprit och sexuella möten, och det är en uppfriskande upplevelse att läsa denna lilla bok som handlar om det som skall vara en grundläggande sten i vår tillvaro, familjen, enheten mellan man och kvinna hur den än må ta sig form. Jag kunde hur som helst känna igen mig i boken och skrattade gott vid flera tillfällen. Det tror jag att även du kommer att göra.