Bamse-Extra nr 2/2012: Bamses barndom

Bamse Extra är en systertidning till ordinarie Bamsetidning och har en utgivningstakt på 2–3 nummer per år. Den är lite tjockare är vanliga Bamsetidningen och har ett tema för varje nummer. Den här gången handlar det om Bamses barndom eller i alla fall ett par händelser ur den. Likt Fantomen-redaktionen har man fått sätta sig ner och fundera igenom den värld som serien utspelar sig i. Det handlar helt enkelt om att få någon sorts kronologi på händelser och tillbakablickar i Bamseuniversumet. Man har även fått fundera igenom åldersfördelningen, hur gamla är de vid olika händelser och vilken åldersskillnad är det på olika figurer. Ett ganska viktigt och antagligen väldigt roligt arbete för den fortsatta Bamseproduktionen. Detta är ju något som inte framgår så tydligt i tidningen, vilket kanske inte heller är meningen, men det är ett viktigt styrdokument.

Nå, ”Bamses barndom” är på intet sätt heltäckande över just Bamses barndom. Tidningen innehåller två historier varav den andra är uppdelad i tre delar. De utspelas innan Bamse träffade Lille Skutt och Skalman. Den första handlar om hur det gick till när Bamse kom till kullarna och börjar som ny i tredje klass. Den andra historien är ett äventyr som tar vid efter den första, men han har hunnit etablerat sig ordentligt i sin nya skola. Bamse och hans vänner hittar en gammal koja som de använder som klubbhus. Krösus kommer och meddelar att han köpt kojan och vill riva den, men att de kan få köpa den av honom för en tusenlapp. De hittar en karta som leder till en skatt och kan köpa kojan. Detta är ett ganska alldagligt Bamseäventyr som följer Bamsemall A1, inget nytt under solen alltså. Äventyret hade lika gärna kunnat utspela sig med Teddy, Brum, Nalle-Maja och deras vänner istället för Bamse, Ola Grävling, Mickelina Räv och Annika Anka. Kort sagt så tillför den inget till bilden av Bamses barndom. Det gör däremot den första historien i det här numret. Det blir lite mer socialrealism och man får några nycklar till vem han är och hur han kom att bli den han är.

Historien börjar med en återblick där man samlat det lilla som finns kvar efter Rune Andréasson för att friska upp minnet om vad som hänt med Bamses mamma, pappa, farfar, dunderhonungen och hur det kom sig att de flyttade till Höga Berget. Det är här själva avsnittet egentligen börjar. Som jag sade i inledningen så handlar detta avsnitt om när Bamse började i skolan på kullarna. Han är en ensam, retad och mobbad kille som vill bli en i gänget och hur han än bär sig åt blir det aldrig riktigt bra. Det är svåra och stora frågor som man på vanligt Bamsemanér förenklar, vilket man måste för att behålla enkelheten gentemot målgruppen. Men ingen är bara ond eller bara god, vilket man gör sitt bästa för att försöka förklara. Problemet är att ge figurerna en gråskala i en svartvit värld. För att inte krångla till det så ligger fokus på Bamse och hur han känner sig. Så då får de elaka nöja sig med att vara elaka och de snälla hålla sig till att vara snälla.

Som vanligt är det väldigt snällt tecknat och glatt färgsatt. Det finns inget som blir otäckt oavsett situation och det har ju, som tidigare sagts, att göra med målgruppen. Så egentligen finns det inte så mycket mer att säga, det här är en Bamsetidning. Varken mer eller mindre, men man får några ledtrådar till Bamses barndom.