Efter hämnden

Det här är en bildroman. Bilderna har fått ett stort utrymme, de mörka ytorna tränger ända ut och förbi sidans kanter. Energin sprakar, unga arga män dominerar fullständigt utrymmet.

Här är det full speed hela tiden. Vi upplevr det dels genom texten, men framförallt genom starka och arga  närbilder. Temat är hämnd, först hämnas huvudpersonen, sedan ska någon hämnas på honom. Ilskan driver fram handling utan eftertanke. Det är först när en kvinna får plats som de arga ansiktena försvinner. Det känns lite schablonartat, män är testoron kvinnor är eftertanke.

Det jag gillar är frågeställningen, modet att bryta våldets spiral, det är en ständigt aktuell fråga.     Bildromanen har ett enkelt språk med korta meningar, kanske för att fånga upp nya läsare, unga män som drivs av enrgi/ilska. Det är andra boken i en pågående svit. Jag blev nyfiken på den första delen, läste även den och d å faller flera bitar på plats, helheten blir betydligt bättre.

Det som är bra med boken är att tecknaren och författaren berättar tillsammans, en del av historien berättas i bild, en annan i text. Tillsamman blir det ok, även om jag tycker det blir för många arga ansikten. Det jag gillar mest med Hämnden är att bildberättelsen är ett samarbete mellan en författare och en serietecknare/illustratör. De låter historien och de bottnar som finns i den växa fram i ett växelspel mellan bilderna och textraderna.   Handlingen är relevant till nutiden och frågeställningen om när hämnden slutar och förlåtandet tar vid är livslångt.

Huvudpersonerna har båda sina rötter i ett krigsdrabbat Europa. De är båda, utan att ha bett om det bärande på ett arv, arv av hat. Krig sätter inte bara spår i de som medverkar utan även hos dem som kommer efter. Barn får ta itu med med något deras fäder kämpat med/mot. Det är starka frågeställningar som lämnas utan givna svar. Kanske blir det fler bildromaner av detta. Vi i Sverige som fått födas och växa upp utan krig runt våra familjer har något att lära oss, och som vanligt är kombinationen av bild och text utmärkta som historieförmedlare.