Tempo bok 2
21 mars 2019 av Jan Hoff Böcker I slutet av femtiotalet skrev Charlier alla tre flygserierna, även Dan Cooper!Den andra Tempo-volymen, som kom 2014, innehåller 67 sidor Bernard Prince (Hevn over kaprerne och Høk over høk), av Greg och Hermann, samt 62 sidor Dan Cooper (Dan Coopers flyvende jaguarer) av Jean-Michel Charlier och Albert Weinberg.
Greg och Hermann är förstås alltid trevliga, men jag kommer att gå förbi dem även denna gång och rikta allt scenljus mot Charlier, Weinberg och Dan Coopers flyvende jaguarer. Detta var det första av de tre Dan Cooper-äventyr som Charlier skrev åt Weinberg. Det gjordes i största hemlighet, eftersom Dan Cooper gick i tidningen Tintin (utgiven av Lombard) och Charlier redan skrev manus till en annan flygserie, Buck Danny (som tecknades av Victor Hubinon), i konkurrenttidningen Spirou (Dupuis). Först många år senare vågade Charlier berätta om detta fulspel i en intervju. Tydligen var det mer okej att han skrev Jaktfalkarna åt Albert Uderzo i Pilote (Dargaud) parallellt med Buck Danny?
Weinberg och Charlier var kompisar sedan länge. Weinberg hade assisterat Charlier och Victor Hubinon när de arbetade med de tidigaste Buck Danny-serierna. I den tjugoandra Tempo-volymen finns för övrigt ett litet biografiskt block om Weinberg och hans karriär som serieskapare. Där får man bland annat veta att det var Weinberg som gjorde sprängskissen av pyramiden i Blake & Mortimer.
För Dan Cooper, som är officer i Kanadas flygvapen, är det ofta så att han i början av ett äventyr håller på med något i och för sig viktigt men lite rutinbetonat jobb på någon kanadensisk hemmabas, flyger runt och spanar lite över granskogarna eller något sådant. Plötsligt kommer en hård order från ett högre befäl. Han får en halvtimme på sig att packa. Sedan ska han iväg och leda en grupp piloter i något exotiskt hörn av världen. Ena gången handlar det om en tropp som gör flygakrobatikuppvisningar (för att marknadsföra en ny flygplansmodell), nästa kanske om astronautträning i alperna och så vidare. Ofta måste han handfast sätta sig i respekt hos det manskap av flygare han tilldelats, men han bangar aldrig för lite råkurr.
Den här gången får han plötsligt veta att man satt ihop en internationell flygande polisstyrka, bestående av en fransman, en tysk, en britt, en belgare, en amerikan och en italienare. Det låter som en Bellmanhistoria, jag vet! Men tänk på det som någon sorts FN-projekt. De ska bevaka gränstrakterna mellan Honduras och Nicaragua och försöka förhindra att det uppstår oroligheter i området. Det är väldigt intensiv gruppdynamik i albumet. Först i Coopers ursprungliga grupp i Kanada, sedan i den internationella gruppen. Det slår gnistor. Det mobbas och missförstås som på värsta dagiset. Man känner verkligen hur Charlier brassar på med allt krut han har. Han fick nog köpa en ny skrivmaskin efter detta album! Naturligtvis finns det även onda bovar som har intresse av att en oroshärd blossar upp i detta hörn av världen. Men det värsta hotet visar sig komma från naturen, i form av en bister vulkan. Det är ett spännande album, fullt av känslor.
I denna Tempo-bok kan man även läsa en intervju med Bjørn Till gjord av Hege Høiby. Bjørn Till var redaktör för den gamla ursprungliga norska Tempo-tidningen åren 1975–1983. Lite nordisk seriehistoria.