Idag den 16 maj tas det så kallade mangamålet, där en mangaöversättare från Uppsala dömts för innehav av mangateckningar som klassats som barnporr, upp i Högsta domstolen. Den här gången får översättaren stöd från Seriefrämjandet – och polisen!
2010 gjordes en razzia hos den kände mangaöversättaren Simon Lundström och polisen beslagtog hans dator. Filerna gicks igenom av polisens barnporrutredare och åtal väcktes för innehav av barnpornografiska bilder. Lundström dömdes i tingsrätten till dagsböter. Det som väckte uppmärksamhet och bestörtning i stora delar av kultursverige var att bilderna inte föreställde riktiga barn utan bestod av teckningar, så kallad fan art i mangastil med ibland erotisk prägel. Inga riktiga barn hade kommit till skada och det skrevs mycket om ”tankebrott” eftersom det rörde sig om rena fantasibilder som ibland inte ens föreställde människor. Det framfördes också synpunkter på att det var omöjligt att bedöma en seriefigurs ålder, särskilt med tanke på mangakonventioner med stora ögon och barnsliga utseenden.
Domen överklagades, men Hovrätten fastställde tingsrättens dom. Dock sänkte man straffet och gjorde en annan bedömning när det gällde vissa av bilderna. Domen var emellertid helt i linje med lagen. Teckningar åtnjuter nämligen inte samma skydd som text gör under tryckfrihetsförordningen.
I maj 2012 tas målet upp i Högsta domstolen eftersom det bedöms vara av principiell betydelse för hur lagen ska tolkas. Seriefrämjandets ordförande, mangakännaren och författaren Fredrik Strömberg, är kallad som expertvittne. Något oväntat får Simon Lundström också stöd från polisen! I en debattartikel i Svenska Dagbladet 2012-05-14 skriver Björn Sellström, ledare för Gruppen mot sexuella övergrepp mot barn/barnpornografibrott vid Rikskriminalpolisen, att Högsta domstolen bör frikänna Simon Lundström och istället jaga riktig barnpornografi och pedofiler. Sellström tycker fortfarande att naturtrogna teckningar av barn som utsätts för sexuella övergrepp ska vara straffbara, men när det gäller mangateckningarna är de svårtolkade och inte alltid realistiska. Man riskerar enligt Sällström att fastna i en diskussion om vad som är konst eller porr:
”När vi nu har en lag som ska skydda barn från att bli avbildade i pornografiska sammanhang, låt oss då inte glömma att det är just barnen vi ska värna och låt oss inte jämställa dem med fantasifigurer. De barn som utsätts för övergrepp vilka dokumenteras förtjänar bättre än att hamna i samma kategori som ’människoliknande varelser’. Jag tycker att det är oerhört viktigt att Högsta domstolen ändrar hovrättens och tingsrättens bedömning om vad som är en skildring av ett barn, och låter polisen fokusera på arbetet mot riktiga övergrepp på barn i stället för att bedöma om en tecknad fantasifigur ska anses vara barnpornografisk eller inte.”
Läs hela debattinlägget här.
