Blake og Mortimer: Otte timer i Berlin

Året är 1963. De goda vännerna Blake och Mortimer dras än en gång in i en mystisk historia. Mortimer är egentligen naturvetare, men han är även lite intresserad av arkeologi. Han reser till Sovjetunionen där hans vän arkeologen Olga Mandelstam håller på med utgrävningar. Samtidigt håller Blake, som är brittisk underrättelseagent, tillsammans med CIA på och jobbar med en hemlig operation i Berlin. Som vanligt i Blake och Mortimers universum visar det sig snart att de till synes av varandra helt oberoende händelseförloppen i själva verket löper samman. Man ska inte kräva för mycket logik av en Blake & Mortimer-historia!

Denna är helt nyskriven, av Bocquet och Fromental. Men även i Edgar P. Jacobs ursprungliga album kunde det förekomma osannolika sammanträffanden.

Vi som brukar läsa Blake & Mortimer-album tycker att allt underligt som händer är helt normalt. Men egentligen är Blake & Mortimer en ganska bisarr serie. En nytillkommen läsare höjer nog på ögonbrynen. Albumen är förstås lite olika, men över lag rör det sig om en serie som är nästan lika surrealistisk som ett John Andersson-album.

Redan detta att ta en 76 år gammal serie och göra nya äventyr med figurerna är förstås konstigt. Dessutom nya äventyr som ser gamla ut. Men samma sak sker även med serier som Spirou och Läderlappen. Men till skillnad från dessa serier, som utspelar sig i den normala historiska verkligheten (i någon mån), utspelar sig hela serien Blake & Mortimer i ett märkligt parallelluniversum. Detta parallelluniversum är till förväxling likt vår värld, bortsett från den lilla detaljen att de demokratiska staterna i världen här tvingades utkämpa ett krig till direkt efter andra världskriget: kriget mot Det gula imperiet, som hade sitt högkvarter i Lhasa i Tibet.

I vissa album är detta extrainsatta krig en viktig premiss eller motor för handlingen. Denna gång omtalas Det gula imperiet dock endast indirekt. Överhuvudtaget är inte detta nya album särskilt science fiction-betonat. Mest av allt påminner nog handlingen i detta äventyr om Doktor Voronovs komplot (av Sente och Juillard), med vilket det även har vissa beröringspunkter, såsom delar av bifigurgalleriet och vissa gemensamma miljöer.

Albumet Otte timer i Berlin (Huit heures à Berlin) börjar med att man vid de arkeologiska utgrävningarna i Sovjetunionen finner gravar i vilka det ligger helt nyligen mördade människor som saknar ansikten. Det är mystiskt. Hur detta hänger samman med agentoperationerna låter jag bli att avslöja. Då skulle ni ju gå miste om lite av spänningen när ni läser albumet. Men jag kan säga så mycket som att även Blakes och Mortimers ständige ärkefiende överste Olrik dyker upp på några av sidorna i detta album.

Under läsningens gång tänker man på olika andra verk man läst eller sett, såväl hög- som populärkulturella. Att inte nämna Le Carré och Fleming när det är hemliga agenter inblandade är väl snudd på tjänstefel? Vidare citeras Shakespeare i förbigående. Stevensons Hyde-figur berörs. En drömsekvens påminner lite om en Hitchcock-film. I en ruta dyker skräckmästaren rentav upp i egen hög person.

Jacobs skapade serien 1946 åt den då nystartade belgiska Tintin-tidningen. Efter Jacobs död har ett stort antal serieskapare arbetat med serien. De flesta av dem har varit skickliga på att återskapa den särskilda atmosfären som finns i Jacobs klassiska album. Detta team – Bocquet, Fromental och Aubin – utgör inget undantag i detta avseende. De lyckas alldeles på pricken fånga och förmedla den rätta Blake & Mortimer-känslan. Jag tror att alla läsare av detta album kommer att bli nöjda. Detta är europeisk seriekonst på elitnivå.

Utdrag ur Blake og Mortimer: Otte timer i Berlin. © Cobolt m.fl.