Generic filters
Exact matches only
  • Artiklar
Exempel på Kari Korhonens serier. Foto: Marcus Malinda Lindmark. Figurer © Disney
  • Artiklar
Bild & Bubblas utsända Marcus Malinda Lindmark har varit på Bokmässan och levererat en blandning av intervjuer, foton och en filmsnutt.

Lördagen den 28 september var det dags igen för Bokmässan, denna årliga tradition på Svenska Mässan i Göteborg. I år som alla andra år fanns där massor med besökare, Seriefrämjandets Seriescen och mängder med signeringar och serieskapare på plats.

Vi börjar med en liten film med några av de serieskapare som du kan läsa mer om i reportaget:

Jonas Sjöstedt vid Galagos monter

Vi går vidare med ett besök i serieförlaget Galagos monter.

Där var det inte någon tecknare jag möttes av, däremot Vänsterpartiets före detta partiledare Jonas Sjöstedt som pratade med en besökare om sin nya kriminalroman Svekens tid.

Jonas Sjöstedt pratar med en besökare vid Galagos monter 2024. © Marcus Malinda Lindmark

Strax därefter hittade jag dock till en serieskapares bord. Mats Jonsson, som ligger bakom serieromaner som När vi var samer och Nya Norrland, satt och signerade.

Stina slutade aldrig växa

Jag frågade om han hade några nyheter att presentera, och det hade han faktiskt.

”Mitt senaste album heter Stinas jojk”, berättar Jonsson. ”Stina är med på ett hörn i När vi var samer, hon levde på 1800-talet och led av sjukdomen gigantist och slutade aldrig växa”.

Mats Jonsson signerar en bok åt Matilda Nordung Byström på Bokmässan. © Marcus Malinda Lindmark

Har boken krävt mycket research?

”Jo, fast det finns en författare som heter Åke Lundgren som forskat om Stina i hela sitt liv, så jag har kunnat ’sno’ en del från honom”, svarar Jonsson.

Teckningarna har varit en utmaning i sig eftersom miljöerna är hämtade från 1800-talet. ”Jag har fått göra mycket bildresearch. Utsikten vid Mosebacke i Stockholm till exempel, och Slussen år 1837, hur såg den ut?”.

Intervjun avbryts av att Matilda Nordung Byström kommer fram och vill få en bok signerad av Mats Johnson. Och det är också min signal att hitta någon ny att intervjua.

Årets trend Boktok, nu som spel i Galagos monter. Foto & © Marcus Malinda Lindmark

Flickvän prövas i Sibirien

Jag fortsätter fram på mässgolvet och kryssar mellan de många mässbesökarna. På vägen mot Seriescenen hinner jag få en snabb glimt av serietecknaren Tony Cronstam, som bland annat ritat Kalle Anka och Elvis, fullt upptagen med signeringar. Det är då jag fångas av ett chockrosa bokomslag. Det är Ditte Lindroths bok Flickvänsprovet.

”Serien handlar om Ditte och Axel som åker på transsibiriska järnvägen och de har ljugit om vilka de är. Axel har ljugit om att han är en stor tänkare och konstnär och Ditte har ljugit om att hon är intresserad av rysk litteratur. Båda prövas under resan men särskilt hon”, berättar Lindroth.

Ditte Lindroth med sin bok Flickvänsprovet. © Marcus Malinda Lindmark

Det är heller ingen slump att huvudpersonen också heter Ditte, för den är baserad på verkliga händelser ur författarens eget liv. ”Det är en dramakomedi, en mörk berättelse, men med lite komik som lättar upp”. Vad gäller teckningsstilen så beskriver Lindroth den som ”naivistisk”, men för henne är också ”ansiktsuttrycken och kroppsspråket viktigt”.

Under tiden jag står där passar Lindroth på att signera en bok till mässbesökaren Anna Vapen som kommer förbi montern.

Tydliga bildmanus gav friktionsfritt samarbete

Vid en annan monter inte alltför långt därifrån hälsar jag på Lars Krantz som gärna vill berätta om sitt och Max Gustafsons nya seriealbum Partiets själ. I det här samarbetet har Gustafson stått för idéen och författarskapet, medan Krantz ritat bilderna. Eller i varje fall nästan, för eftersom Gustafson också är serietecknare har han kunnat förse Krantz med detaljerade bildmanus att utgå ifrån.

Lars Krantz (t.v.) och Max Gustafson (t.h.) med Partiets själ, en seriebok som de samarbetat kring. © Marcus Malinda Lindmark

”Jag är ganska van vid att arbeta efter andras manus”, säger Krantz. ”Fördelen med Max är att jag fick färdiga bildmanus. Det var väldigt lätt att utgå från hans tolkning. Jag kanske ville ha tre rutor istället för fem, men vårt samarbete fungerade friktionsfritt”.

Till vänster färdig sida av Lars Krantz ur Partiets själ, och till höger bildmanus av Max Gustafson. Foto: Marcus Malinda Lindmark

Vingbränd arbetarrörelse i fiktivt Sverige

Men hur började det hela?

”Max hade en idé redan år 2017 till den här serien, men han hade svårt att se sina egna bilder till den. Några år senare tog han kontakt med mig och ville göra ett kort samarbete kring 40 sidor. Men jag förstod snart att det här skulle nog bli mer än 40 sidor. Serien blev närmare 100 sidor. De konstnärspengar vi fått räckte dock bara till 50 sidor innan de var slut”, minns han.

Handlingen kretsar kring en arbetarrörelse i ett fiktivt Sverige som har förlorat sina kärnvärderingar. ”Man följer det hela via Greger som är huvudrollsinnehavare”, säger Krantz.

Seriefigurerna Per Göransson och Greger ur Partiets själ. Bild: Lars Krantz.

Jag påpekar att Greger i mitt tycke är förvillande lik Göran Greider i hur han är ritad och att en annan seriefigur påminner lite om Göran Persson. ”Nej, detta har inget med dem att göra, våra seriefigurer heter Per Göransson och Greger”, rättar Krantz bestämt. Däremot medger han att boken kan ha hämtat inspiration från verkliga förlagor även om den är en fiktiv skildring.

”En dystopi och mörk satir”, avslutar Krantz.

Palmemordet får sin lösning i seriealbum

Kari Korhonen (t.v.) intervjuas av Joakim Gunnarsson (t.h.) på Seriecenen. © Marcus Malinda Lindmark

Efter att ha sneglat lite mot Seriescenen och den intervju som pågår där med Kalle Anka-kreatören Kari Korhonen intervjuad av Joakim Gunnarsson får jag slutligen en sista intervju med Joaquim Weibull, författaren till seriealbumet Mordet på Olof Palme, tecknad av Paco Garcia (som ej närvarar på Bokmässan). Det är en serieroman om vad som hände dagen då Olof Palme mördades.

”Jag läste förhörsprotokollet 2018, för jag ville veta varför Skandiamannen dök upp i utredningen och fick då fram hela mordflödet”, berättar Weibull.

TV-serien övertygade inte Weibull

En sak Weibull reagerade på var tidsaspekten. ”Varför dök Skandiamannen upp i receptionen 20 minuter efter mordet, det var ologiskt”, reflekterar han.

År 2020 lades utredningen av Palmemordet ner. Ett år senare kom TV-serien Den osannolika mördaren på Netflix, med Robert Gustafsson i rollen som den förmodade mördaren, Skandiamannen Stig Engström. TV-serien dramatiserar hur det skulle kunnat gått till när Olof Palme blev skjuten. Men Joaquim Weibull var inte helt nöjd med att lämna Palmemordet därhän.

Joaquim Weibull med sin bok Mordet på Olof Palme. © Marcus Malinda Lindmark

Vägen till tecknad film och serie

”Vi gjorde en animerad film år 2022. Och sedan kom serieboken år 2024, med 25 sidor bevis som stödjer hela mordlösningen. Inte samma som i Netflix-serien, utan vår mordlösning skiljer sig en del från den”, förklarar Weibull.

Seriealbumet, som lånat en del bilder från den animerade filmen, skildrar morddagen och ett dygn framåt, samt halva dagen efter.

”Men hur mordet gick till, det bygger helt på det jag fann i förhörsprotokollen”, säger Weibull.