:
avatar
Karolina Bång i scensamtal om relationer

Måndagen den 29 februari 2016 intog Karolina Bång – upphovskvinnan till seriealbum som Alternativet, Handboken och Cowgirls – Trappanscenen på stadsbiblioteket i Göteborg, för ett samtal med Simon Ceder, medgrundare av Relationsinstitutet.

Tecknad sex i vilda västern

I början av samtalet handlade det mest om serien Cowgirls, en samling sexnoveller i en vilda västern-miljö som Bång skrivit och tecknat.

”Det finns mycket erotik och snusk i serier, men det mesta är gjort för ett manligt öga”, säger Bång. Cowgirls beskriver hon som en slags utopi helt utan cis-män. ”Jag tycker vilda västern är lite roligt och lite buskis”, säger Bång. ”Just vilda västern är också väldigt mycket machokultur, och det kan man driva med”, fortsätter hon.

Alternativet, ett normkritiskt seriealbum

Karolina Bång (t.v.) intervjuas av Simon Ceder (t.h.) om seriealbumet Alternativet. Foto: Malinda Lindmark.

Karolina Bång (t.v.) intervjuas av Simon Ceder (t.h.) om seriealbumet Alternativet. Foto: Malinda Lindmark.

Bång tecknar på olika sätt i olika serier. Om Cowgirls är lite skissartad, är Alternativet gjord mer i en kollagestil. ”Jag anpassar min teckningsstil till det jag vill få fram i berättelsen, om det ska vara skojigt kan figurerna se ut lite hur som helst till exempel ha bananarmar.”

Alternativet är ett seriealbum som erbjuder alternativ till sådant som är norm i samhället. Till exempel utmanar Bång tvåsamhetsnormen, heteronormen, och normen att skaffa barn. Dessutom drar hon sig inte från att rikta kritik mot författare av olika självhjälpsböcker.

”Ofta antas du vara en viss person, en medelålders kvinna, singel och ha dåligt självförtroende”, säger Bång. ”Jag försöker hitta alternativ till det och hur man kan hjälpa sig själv och andra”, avslutar hon.

Ofrivillig ensamhet

Under samtalet mellan Bång och Ceder kommer de snart in på ämnena ensamhet, tvåsamhet och flersamhet.

”Ensamhet diskuteras alldeles för lite”, menar Bång. ”Då talar jag om ovald ensamhet. Det är tabubelagt att säga att man känner sig ensam, det är jättestigmatiserat. Tvåsamhet och flersamhet är lättare att diskutera eftersom det är något man själv väljer.”

I Alternativet finns det ett avsnitt som handlar om en person som går hemma och är ofrivilligt ensam tills någon ringer och frågar om personen vill ses och se en film. Då glömmer personen sin ensamhet. ”Samtidigt kan det vara svårt att säga; jag behöver bara vara med någon, vill du komma hit och bara sitta här en stund?”, reflekterar Bång. ”Det är inte alla människor som bara vill sitta där i en soffa.”

Positiv ensamhet och den värsta sortens ensamhet

Men ensamhet kan också vara självvald och då vara något positivt. ”Jag kan till exempel tycka det är kul att bara vara själv och laga jättelyxig mat som ingen annan än jag får smaka”, säger Bång. ”Men bor man i ett kollektiv eller har barn, då törstar man kanske efter ensamhet istället.”

Den värsta ensamheten enligt Bång är att känna sig ensam, fast att man är omgiven av folk, till exempel på en fest. Steget att vara social med andra i sådan situation kan vara extra stort om man är där helt ensam. ”Om jag bara har någon i närheten som jag känner brukar det fungera mycket bättre socialt.”

Flersamhet

Bång framför reklamtavlan för evenemanget på Göteborgs stadsbibliotek. Foto: Malinda Lindmark.

Bång framför reklamtavlan för evenemanget på Göteborgs stadsbibliotek. Foto: Malinda Lindmark.

”Det finns flera ord för flersamhet, öppna relationer, relationsanarki och polyamorös, men när jag hörde ordet flersam, började jag kalla mig själv för det”, säger Bång.

Egentligen handlar flersamhet om olika sätt att bygga relationer på. Det finns dock många föreställningar kring orden.

”Folk kanske tänker att man kan vara kär i flera utan att det är ett problem, eller att man kan ha sex med flera men utan att vara kär i dem”, säger Bång.

Dock är det mer komplicerat än så. Att vara relationsanarkist innebär också att du kan tala med en vän som du skulle tala med någon du är kär i, samt att bryta mot olika normer inom tvåsamheten. ”Som att fira jul med kompisar istället för med familj och partner, eller ta med kompisarna till släkten på julafton”, säger Bång.

Fördomar mot flersamhet

Bång vill också genom sina serier göra upp med de fördomar som finns kring flersamhet. ”Till exempel att man har skitmycket sex hela tiden, att man ligger runt och att det är destruktivt mot den man är kär i”, säger hon.

”Därför vill jag prata om kärnan vad man tänker om relationer överhuvudtaget. I en relation kan du ju ha både attraktion, förälskelse, trygghet, fysisk kontakt, hund, sommarhus och barn; relationen finns på så många plan. Jag tycker också om idén att en person inte behöver vara allt”, säger Bång. ”Själv har jag till exempel medvetet sökt brädspelskompisar som jag bara gjort det med”, avslutar hon.

Handboken, inspirationskällor och kommande serier

Utöver Alternativet och Cowgirls har Bång även gjort Handboken. ”När jag tecknade Handboken tog jag upp sådant som diskuteras i feministiska sammanhang och i genusvetenskapliga sammanhang, men som jag tycker borde diskuteras på fler ställen”.

Karolina Bång med några av sina böcker. Foto: Malinda Lindmark.

Karolina Bång med några av sina böcker. Foto: Malinda Lindmark.

Handboken fortsätter på temat med normer och könsroller som verkar löpa som en röd tråd igenom Bångs författarskap, vilket kanske inte är så förvånande om man ser till vilka serier som inspirerat henne.

”När jag var 16 gillade jag Roberta Gregory och hennes Naughty Bitch-serie”, säger Bång. Det är en serie om en kvinna som ofta och med rätta är förbannad på världen omkring henne. Hon är också inspirerad av Debbie Drechsler och serien Pappas flicka: ”Den boken handlar om incest och andra övergrepp och är bra berättad med snygga teckningar.”

Även Frank Miller har varit en förebild vad gäller tuschteknik, ”även om jag tycker att hans berättande också kan vara sexistiskt”.

På frågan vad hon ska ge sig på härnäst svarar Bång att hon just nu tänker mycket på träningsnormen. ”Det är en väldigt stor träningshets i samhället”, säger Bång.

Relationsinstitutet söker samarbeten med serietecknare

Att Bång ens kunde komma till Göteborgs stadsbibliotek denna kväll kan vi tacka föreningen Relationsinstitutet för. På plats var de bägge grundarna Julia Johansson och Simon Ceder. Ceder fungerade även som samtalsledare.

Översiktsbild över Trappanscenen på Göteborgs stadsbibliotek, dit Karolina Bång var inbjuden av Relationsinstitutet. Foto: Malinda Lindmark.

Översiktsbild över Trappanscenen på Göteborgs stadsbibliotek, dit Karolina Bång var inbjuden av Relationsinstitutet. Foto: Malinda Lindmark.

”Hela idén är att det fokuserar på och handlar om relationer”, säger Johansson. ”Det är därför vi gillar serier för det finns många serier som hanterar relationer.” Förutom serier intresserar sig föreningen också för relationer inom film. Föreningen grundades för tre år sedan och består idag av ett trettiotal personer som är författare, akademiker och psykologer. De flesta kontakterna mellan medlemmarna sköts virtuellt via nätet. Föreningens kommande projekt handlar om att skapa nya bilder av känslor, och här vill man gärna samarbeta med serieskapare.

”Det skulle kunna vara serieteckningar, men även andra slags bilder, som konstdesign eller foto”, säger Johansson. För den som vill bidra eller veta mer om föreningens kommande arrangemang i Malmö, Göteborg och Helsingborg är det bara att gå in på föreningens hemsida relationsinstitutet.org och ta kontakt.

avatar

About Marcus Linda Lindmark

About Marcus Linda Lindmark. Skribent, manusförfattare och fotograf, bor i Göteborg. Född 1978, i Stockhom. Skribent och fotograf för webbplatsen sedan 2009.
This entry was posted in Förstasidan, Reportage, Senaste and tagged , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

Kommentera