Piracy is Liberation vol 01: Only Sinners Disobey

”Piracy is Liberation” är en otroligt tjock seriebok, 436 sidor, på engelska. Men den är värd att ta in. Handlingen utspelar sig i en framtida storstad där samhället är uppdelat i olika klasser. Kapitalismen är grundbulten och präster härskar med hjälp av en aggressiv poliskår. Slavarna som skildras i serieromanen matas via tv med den information de behöver för att vara goda medborgare. Det är olagligt att koppla upp sig på nätet, men några få utmanar systemet och det blir som en drog för dem.

Mattias Elftorp ger oss en serie utan socker, hans salta och skarpa serie slår sig in i oss. Det känns när man läser. Det finns en tydligt rå yta, något snabbt över tecknandet, skissliknande och skakiga streck, som hastiga intryck spontant fästade på papprets yta. Men det är skenbart enkelt. Historierna är sammanhållna och den röda tråden växer fram när man läser. Berättandet tycker jag är hans styrka. Det vimlar av symbolik och möjliga tolkningar. Vad krävs för att en förändring ska ske? Hur växer en motståndsrörelse fram? Vad gör vi när vi blir fria? Frågorna som speglas är många. Svaren är sura som rönnbär, en kamp har sitt pris, ”oskyldiga” offras för framgång och förändring – här känner jag att serien bär budskap jag inte vill ta in. Men Elftorp är tydlig, han vill inte vara till lags. Han vill röra om. Jag bär med mig hans berättelser i flera veckor. Politiska idéer intresserar mig. Det är inget man läser och lägger bort, jag blir berörd och känner både med och emot.

Det är något tilltalande med tempot i tuschningen hos Mattias Elftorp. De snabba varierade linjerna och allvaret i resultatet. Konsekvent håller han en personlig stil som så  tydligt präglar innehållet. Det är något irriterande över kaoset i layouten, berättandet är inte rakt och logiskt, det studsar lite och vi måste själva tänka och fylla i de luckor som finns. Det fungerar dock och man fortsätter hela tiden att vända blad. Här finns det många blad att vända på, många idéer att vränga och många budskap att behandla. Det här är kärlek så långt från Starlet du kan komma, det är sci-fi bortom ”Star Wars” och politiska idéer till vänster om socialdemokratin. Det är poliser långt bortom Leif G. W. Persson. Det är som ett vresigt rop långt inom dig själv.

I sista delen av serieboken blir en av huvudpersonerna infångad av polisen och utsätts för förhör. Polisen vill tala om människorna som huvudpersonen omger sig med, men hon svarar att det handlar inte om enskilda individer utan om idéer. Det blir för mig en nyckelreplik i berättelsen.

Det är en mörk historia, människor dör och slits bort. Charm och mänsklig närhet uteblir, åtminstone i traditionell mening. Samhällets struktur och hur makten ser ut är det som är viktigast. Visst finns det närhet och relationer, men frihet står överst på agendan – här brister det lite, det är svårt att knyta an till människorna, samhället är iskallt och livet skildras därefter. Det är kyligt när man läser ”Piracy is Liberation”.

Bakgrunden till seriens uppkomst är den besvikelse som Mattias Elftorp upplevde i Göteborg 2001, då staden fick ett nytt ansikte. Polisen höll kvar demonstranter sittande på marken eller blockerade dem bakom stora containrar. Avenyn slogs sönder och en ung man blev skjuten i benet av polisen. Allt för att den amerikanska presidenten skulle vistas i Göteborg och vara med på ett EU-möte. Det var en sorglig dag för svensk demokrati, men det gav oss alltså en spännande serieskapare.

Boken är en sammanställning av tidigare utgivet material, sex nummer av en svit. Fem av åtta omslag är gjorda av Susanne Johansson och hennes omslag är oerhört bra. Det är omslag som hämtar inspiration från politiska affischer och de är skitiga, revolutionära och oerhört vackra. Friska konstverk från en sjuk värld. Susanne har även varit med och skrivit en av de sex historierna. Tyvärr har hon inte gjort omslaget till boken. Hennes omslag finns återgivna i färg på omslagets insidor, resten av boken är svartvit. Kvalitén på papperet är bra och boken har en viss tyngd.