Så, sent omsider, kommer så den utlovade fortsättningen på artikeln om hommager till Action Comics nummer 1 i B&B 216. I den här artikeln kommer vi att titta närmare på fler exempel där moderna serieskapare hyllat den första riktiga superhjälten samt den tänkbara inspirationen till det ikoniska omslaget.
Som flera andra artiklar berättat var det lite av en tillfällighet att Superman överhuvudtaget blev publicerad. Redaktören Vin Sullivan var i tidsnöd när han skulle slänga ihop den nya antologititeln och fick tips om Superman av en kollega. Jerry Siegel och Joe Shuster fick snabbt formatera om sina seriestrippar och fixa ett nytt omslag. Och resten är (serie)historia.
Själva figuren Superman var inspirerad av dåtida science fiction-berättelser, pulphjältar, kraftkarlar på cirkus i åtsittande trikåer och halvgudar och hjältar ur grekisk-romersk mytologi. Just mytologiska karaktärer kan sägas utgöra prototyper till de moderna superhjältarna med sina övermänskliga förmågor och färgstarka fiender.
2007 kom Our Gods Wear Spandex: The Secret History of Comic Book Heroes, en bok av Christopher Knowles där han undersöker hur de mytologiska arketyperna utvecklats till dagens superhjältar. I samband med att boken släpptes lanserade Knowles en ny teori på webbplatsen CBR.com och den egna bloggen The Sacred Sun, nämligen att omslagsbilden på Action Comics nummer 1 inspirerats av en tavla med Herkules från renässansen!
Ercole e l’idra (ung. Herkules och hydran), en tavla målad 1475 av den florentiske konstnären Antonio del Pollaiuolo.
Knowles menade att det finns flera likheter mellan omslagsbilden och tavlan Ercole e l’idra (ung. Herkules och hydran), en tavla målad 1475 av den florentiske konstnären Antonio del Pollaiuolo. Utgångspunkten för resonemanget var att Superman lånade mycket från mytologin och att det inte var omöjligt att Joe Shuster hittat tavlan i ett konsthistoriskt verk på det lokala biblioteket. Som bevis anför Knowles exempelvis att båda figurerna har samma framåtlutande kroppshållning, att Herkules klubba hålls i samma vinkel som Superman håller bilen, att hydrans räfflade buk motsvaras av ett bildäck och att hydrans huvud finns på samma plats som ett klippblock som flyger genom luften. Döm själv här ovan.
Classics and Comics (2011) är en tung essäsamling där en rad artikelförfattare belyser kopplingen mellan gamla gudar och senare dagars superhjältar. Från antikens konst och myter till tecknade serier. Även här placerar man Herkules på omslaget i Supermans ställe.
Christopher Knowles har även påpekat att de flesta avbildningar av Herkules ser likadana ut eftersom de refererar till stjärnbilden Herkules, där man med lite fantasi kan se klubban ovanför huvudet och ett ben med böjt knä. De är med andra ord arketypiska. Och vad passar då bättre för själva arketypen för en superhjälte? Oavsett hur det verkligen ligger till med detta – och tro mig, Knowles teori har stött på en hel del motstånd – så måste ni väl ändå hålla med om att det är en spännande tanke?
Stjärnbilden Herkules avbildad runt 1825 av Sidney Hall.
Nu när (den möjliga) inspirationen är avklarad är det kanske dags att gå vidare med alla omslag som inte fick plats förra gången och några nya som vi fått tips av från bland annat Jan-Ola Sjögren. Mycket nöje!
Själva omslagsbilden till Action Comics nr 1 bygger på en enskild serieruta i tidningen som Joe Shuster förstorat upp och arrangerat om.
Från inlagan till Action Comics nr 850 (2007): Legion of Super-Heroes (Rymdens Hjältar) kikar tillbaka i tiden på Supermans tidiga karriär. Denna Superman från en ”alternativ tidslinje” tecknades av Renato Guedes med Shuster som klar förebild.
Under tiden Superman var en energivarelse i blå dräkt togs den röda manteln tillfälligt över av utomjordingen Scorn. Ron Frenz och Joe Rubinstein tecknade omslaget till Superman nr 124 (juni 1997).
I Superman nr 136 (1998) presenterades en framtida Superman på klassiskt manér; bild av Dan Jurgens och Joe Rubinstein.
I Superman nr 201 (2004) var det Mr Majestic från systerförlaget Wildstorm som vikarierade; bild av Ed McGuinness och Dexter Vines.
Supermans klon Superboy kan självklart allt som hans mentor kan. Omslag från Superboy/Risk Double-Shot nr 1 (februari 1998), teckning av Joe Phillips och Jasen Rodriguez.
Bara några månader innan han själv tog över som författare och tecknare på Superman-titlarna ritade John Byrne en homage i form av omslaget till Fantastic Four nr 291 (1986).
Självklart vill Supermans defekta kopia Bizarro vara med på ett hörn också! Här omslaget till samlingsutgåvan Tales from the Bizarro World av självaste Jaime Hernandez.
Secret Origins var en tidning som återberättade kända superhjältars ursprung. Första numret från 1986 ägnades givetvis åt Superman. Bild av Jerry Ordway och Wayne Boring.
Variantomslag till Justice Society of America nr 8 (2007) av Dale Eaglesham och Rodney Ramos, där den unge superhjälten Damage gör sin bästa Superman-imitation.
När Peter Davids version av Supergirl lade ned fick många av hans idéer utlopp i serien Fallen Angel. Här omslaget till Fallen Angel nummer 15 av Kristian Donaldson från 2007.
I Infinite Crisis nr 5 (2006) möttes Superman från Golden Age den moderna versionen. Bild av Jerry Ordway med inspiration från Joe Shuster.
Omslaget till Batman and Robin nr 39 (2015) av Patrick Gleason och Mick Gray.
Kevin Keller är en spin-off från den klassiska tonårsserien Archie (Acke). Här ett variantomslag till Kevin Keller nummer 5 (2012) av Dan Parent.