18 februari 2022
DC Comics summerar sitt 1980-tal i en härligt spretig samling superhjälte-, krigs-, science fiction- och skräckserier. Dessutom bjuds det på rariteter som första serien med Masters of the Universe och Alan Moores refuserade Twillight.
17 januari 2022
Det finns flera kända radarpar inom serievärlden. Stan Lee och Jack Kirby är förmodligen det mest kända exemplet – serieskapare som var skickliga på egen hand, men när de arbetade tillsammans uppstod en speciell kemi där summan var större än delarna. Under 90- och 00-talen var Jeph Loeb och Tim Sale ett sådant radarpar och i två texter kommer jag att titta närmare på deras produktion, denna gång för DC Comics och nästa gång för Marvel.
21 februari 2019
Det var inte med några stora förhoppningar som jag tog mig an läsningen av de två första volymerna i den senaste nystarten för Aquaman. Men mina farhågor kom på skam när Dan Abnett visade sig kunna skriva en engagerande historia med intressanta skildringar av undervattenskulturen Atlantis.
18 december 2018
De flesta inläggen i Seriearkeologis stora DC-genomläsning har hittills handlat om serier som varit milstolpar, då de antingen betytt mycket för en viss karaktär eller för DC-universumet i stort. Detta inlägg handlar om något av en udda fågel i sammanhanget, en miniserie med det passande namnet The Weird. Förutom superhjältar handlar den om utomjordingar, familjerelationer, frågor om liv och död – samt Lance Armstrong!
6 december 2018
Så, sent omsider, kommer så den utlovade fortsättningen på artikeln om hommager till Action Comics nummer 1 i B&B 216. I den här artikeln kommer vi att titta närmare på fler exempel där moderna serieskapare hyllat den första riktiga superhjälten samt den tänkbara inspirationen till det ikoniska omslaget.
19 oktober 2018
Förra inlägget handlade det om hur DC Comics moderniserade sina två mest klassiska karaktärer, och nu ska det handla om Legends, den crossover som fungerade som en snabbintroduktion till det nya DC-universumet.
10 september 2018
Crisis on Infinite Earths banade väg för DC:s nya universum som befolkades både av nya karaktärer och moderniserade versioner av de klassiska figurerna. Denna gång ska det handla om Superman och Batman, förlagets mest ikoniska hjältar, och de två olika metoder man valde att tillämpa när de skulle göras mer tidsenliga.
31 augusti 2018
Hösten 2011 startade DC Comics om sitt superhjälteuniversum för örtifjörtonde gången med en satsning som kallades "The New 52". Man uppdaterade några dräkter, moderniserade sin approach och föryngrade sina superhjältar. Superman var en av de figurer som genomgick störst förändringar och uppdraget att uppdatera mannen av stål gick till Grant Morrison, som efter All-Star Superman visat att han förstått det ikoniska med figuren.
13 juni 2018
Action Comics nummer 1000 är som väntat en blandad kompott med historier av ikonisk karaktär med serieskapare från Supermans 80 år långa historia.
1 maj 2018
Förra inlägget handlade om DC:s Golden Age. Denna gång tar jag en närmare titt på DC: The New Frontier, som får representera Silver Age trots att serien är från 2004.
10 mars 2016
Christian Schremser fortsätter med sin genomgång av olika seriepoker och är framme i modern tid. Men hur ska den moderna tidsåldern egentligen definieras? Finns det behov av ytterligare avgränsningar?
10 februari 2016
Hej och välkomna till bloggen ”Seriearkeologi”! Namnet har jag valt eftersom mitt fokus är lite äldre superhjälteserier, främst från silver- och bronsåldern, men även tidig modern tid och serier från guldåldern kommer ibland att dyka upp.
13 mars 2014
Stålmannen (eller Superman som han heter på modern svenska) firar ju 75 år i år. För tjugo år sedan beslöt dock DC Comics att ta livet av figuren, en storyline som på gott och ont skulle komma att symbolisera serieklimatet under 90-talet. Nu har DC gett ut hela historien ”The Death and Return of Superman” i en riktigt gedigen volym på 1 000 sidor. Här är mina tankar kring den.
18 juli 2008
Natten till fredagen den 18 juli drabbades Lasse Åbergs Museum i Bålsta av ett inbrott. Bytet blev fem tavlor av Roy Liechenstein och Andy Warhol, tillsammans värderade till cirka 5 miljoner kronor. Troligen rör det sig om ett beställningsjobb.
