Von Spatz

Efter att Walt Disney fått ett aggressivt och våldsamt utbrott och kollapsat i sin studio kör hans fru Lillian honom till Von Spatz Rehab Center. Det är ett exklusivt psykiatriskt vårdhem för välbeställda konstnärer, med till synes obegränsade resurser. Här verkar Walt få all den hjälp och det lugn han behöver för att kunna samla ihop sig igen. Han träffar likasinnade, går i samtalsterapi och får tillgång till en ateljé där han får tillfälle att fritt skapa konst utan de yttre krav som drivit honom in i självtvivel och depression.

En serie bisarra händelser avlöser sedan varandra, där man inte riktigt vet vad som är dröm eller verklighet. Bland annat verkar Margarethe Von Spatz, ägarinnan till hemmet, ha ihop det med en av patienterna, och i en sekvens ägnar de sig åt falkenering. Walt målar, tecknar och skulpterar och får så småningom till en utställning i vårdhemmets utställningshall.

Anna Haifischs teckningsstil är enkel, med en begränsad färgpalett där gult, blått och rött är dominerande. Persongalleriet är tecknat som fabeldjur med långa, smala mänskliga kroppar som för tankarna till den norske tecknaren Jasons seriefigurer.

Det här är en absurd historia som är svår att helt greppa efter bara en genomläsning, trots att den är ganska kort och textfattig. En intressant detalj är att i de rutor där Walt tänker, är texten skriven i gammaldags skrivstil och jag märkte hur långt ifrån det skrivsättet man är nu för tiden. I de styckena fick jag ibland läsa orden två gånger.